Malmöbranden den 10 augusti rubriceras som misstänkt mordbrand och fastighetsägare är det kommunala bostadsbolaget, MKB Fastighet AB. Stomme, väggar och tak byggdes i trä som modulhus med inflyttning 2020. 27 hushåll evakuerades. Tre våningsplan, inklusive vinden, förstördes helt.
Malmöbranden är bara ett exempel på brand i trähus uppförda under senare år. Den 30 juni 2022 eldhärjades ett sjuvånings trähus i Luleå så svårt att samtliga 60 hyresgäster fick evakueras vid en misstänkt mordbrand. Den ledde till omfattande vattenskador för 21 av totalt 60 lägenheter. Inflyttning i huset var så sent som 2018.
Nuvarande lagar för flerbostadshus kräver inte att vare sig brandlarm eller släcksystem installeras i trä- eller betonghus av fastighetsägaren.
Flera bränder i flerbostadshus i trä har under senare år lett till att Länsförsäkringar utökat kraven på fastighetsägarna från årsskiftet 2022/2023. Detta gäller hus med brännbar stomme och brännbara bjälklag som har fyra våningsplan eller mer, för i dagsläget är det tillåtet att använda brännbara byggnadsmaterial.
Bestämmelser togs bort
Historiskt sett infördes 1874 regler som förbjöd trähus i mer än två våningsplan. I samband med Sveriges EU-inträde 1994 justerades reglementet av Boverket så att det infördes ”materialneutrala regler” och att höga hus i trä fick börja byggas. Det senaste decenniet har antalet brandskador i trähus varit relativt konstant, men bränderna som inträffat har orsakat mer omfattande skadeutredning och högre skadekostnader som följd.
I ett trähus blir brandbelastningen större jämfört med ett betonghus
Helena Klasson, brand- och riskingenjör länsförsäkringar
– Brand- och vattenskador i träbyggnader blir dyrare och mer omfattande. Ibland kan både ytskikt och stomme behöva friläggas, säger Helena Klasson, brand- och riskingenjör vid Länsförsäkringar Norrbotten som suttit med i fokusgruppen som tagit fram de utökade kraven. Länsförsäkringar utgörs av 23 fristående länsbolag som i sin tur gör bedömningar i fall från fall.
– Lagnivån på området är låg. När bestämmelserna skrevs kunde ingen förutspå utvecklingen med höga flerbostadshus i trä. I ett trähus blir brandbelastningen också större jämfört med ett betonghus. Kommuner ser gärna olika slags landmärken i trä som museum, hotell, konsertsalar med mera, eftersom träet har klimatfördelar jämfört med betongen. Men det gäller att tänka hela vägen ut i förväg och i så fall satsa på kombination av trä och betong, fortsätter hon.
De svenska byggreglerna på området håller på att ses över. Boverket har tagit fram ett förslag ”till föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand i byggnader”. Förslaget är ute på en remissrunda som avslutas i augusti 2023. Ambitionen är att ha ett stärkt reglemente på bordet sommaren 2024.
Vad tycker du?
Delta i diskussionerna på vårt Forum, en exklusiv mötesplats för dig i byggbranschen.
Anslut dig till en gemenskap av passionerade byggare!
Internationell reaktion
De svenska försäkringsbolagen har i sin tur försäkrat sig internationellt och från de bolagen har frågeställningar kommit vad de svenska bolagen tänker göra preventivt för att minska andelen bränder och därmed omfattande skador i trähus.
– Problematiken på området är densamma hos alla svenska försäkringsbolag. Kartellbildning är förbjuden så vi hoppas att de svenska myndigheterna tar tag i detta, säger Helena Klasson.
Viktigt med stor motståndskraft
Hon betonar vikten av att se på en byggnation ur ett ”långsiktigt hållbarhetsperspektiv där brandåtgärder vägs in tidigt i projekteringsskedet”. Det är också större risk för försäkringsbolagen att försäkra en träbyggnad, vilket kan leda till högre premie för fastighetsägaren. För hyresgästen i ett trähus är det dock inte aktuellt i dagsläget med höjning av den egna försäkringen.
– Bäst är om byggnaden, oavsett materialval, har stor motståndskraft mot skador. Det är också bäst ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv.
Innan utvärderingen är klar kommer vi inte att uppföra ytterligare höghus i trä
Carl-axel Sundbaum, chef vid kommunala lulebo
Stora följder
I Malmö har inget beslut tagits än om den eldhärjade fastigheten ska rivas helt eller delvis. Staden har inte heller någon träbyggnadspolicy. Under 2020 togs beslut i kommunfullmäktige om en strategi för klimatneutralt byggande till 2030. Målet är alltså att minska koldioxidutsläppen till noll 2030.
– Alla drabbade har erbjudits evakueringslägenhet. Men jag känner inte till om inflyttningen har börjat, säger Margareta Söderström, kommunikationschef vid MKB Fastighet AB.
I Luleå beräknas hyresgästerna flytta åter till det sanerade huset sommaren 2024. Branden startade på våning 6 i sjuvåningshuset. Nu arbetas för fullt med saneringen efter brand- och vattenskadorna som uppstod. Uppskattningsvis behövdes 6000 liter för att släcka branden i trähuset. Saneringen blir extra besvärlig på grund av konstruktionen i trä. På grund av stabilitetsskäl kan man bara jobba med en sida i taget av huset, vilket blir mer tidskrävande.
– Det är vårt första höghus i trä, men vi har ingen träbyggnadspolicy som måste följas. Vi kommer att utvärdera konsekvenserna efter branden. Innan utvärderingen är klar kommer vi inte att uppföra ytterligare höghus i trä. Saneringen och evakueringen blir väldigt dyr, säger Carl-Axel Sundbaum, chef för fastighetsförvaltningen vid kommunala Lulebo.
