För att nå målet ökas andelen bioenergi och ersättningsmaterial för kalksten i Slite. Detta ska göras i kombination med en fullskalig anläggning för infångning av koldioxid. Den fullskaliga CSS-anläggningen, Carbon Capture and Storage, dimensioneras för att fånga in upp emot 1,8 miljoner ton koldioxid årligen. När fossil och biogen koldioxid fångas in skapas en betydande kolsänka. Den infångade koldioxiden lagras sedan permanent i berggrunden och över tid ombildas koldioxiden till ett mineral.
Ny verksamhet kräver också nytt fabrikstillstånd för om- och tillbyggnad av befintlig verksamhet med tillhörande samråd och juridiska processer för senare prövning och dom i mark- och miljödomstolen. Målsättningen är att lämna in alla juridiska handlingar första halvåret 2024 till domstolen. En viktig förutsättning är att elförsörjningen till Gotland förstärks i god tid före 2030.
Karin Comstedt Webb, vice vd för Heidelberg Materials Sverige som äger och driver cementanläggningen i Slite konstaterade nyligen i ett pressmeddelande att ”projektet är historiskt och ett av de största industriomställningsprojekten som pågår i Sverige. Att ställa om Slitefabriken är också helt avgörande för att säkerställa konkurrenskraft och därmed att vårt samhälle har tryggad beredskap och en hållbar försörjning av cement över tid.”
Många frågor i luften
För regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) på Gotland, är det bråda tider. Målkonflikter är en utmaning på Gotland såväl som på andra platser för grön omställning. Många frågor är i luften: Kommer tillgången på dricksvatten att räcka till i framtiden? Det framtida energibehovet av el beräknas bli fem gånger så stort som i dag och vad kan regionen ha för framtida elbehov vid sidan av industrin? Kommer de nya elkablarna från fastlandet att vara i drift till 2027 så att Heidelberg Materials stora investeringar blir av?
– Gotland är Sveriges enda ö-region med tydligt ändliga resurser. Vattenbrist och torka är stora och återkommande utmaningar. Öns berggrund utgörs av kalksten som bokstavligt leder till att vatten rinner rakt ut i Östersjön, vilket i sin tur leder till återkommande låga nivåer i grundvattenmagasinen.
– Vi har som politiker ett ansvar för till exempel dricksvattenförsörjningen över tid och 30 år är lång tid för brytning och påverkan. Vi lägger oss inte i domstolsprocessen, men behöver noga följa den och yttra oss utifrån regionens ansvar, säger Meit Fohlin.
Fohlin berättar att Norrbotten och Västerbotten samt Gotland får ekonomiskt stöd av EU via Fonden för Rättvis Omställning, FRO. Stödet går till regioner med mycket höga koldioxidutsläpp och via fonden får de hjälp att tackla de utmaningar som följer med omställningen, enligt Tillväxtverket. Totalt rör det sig om 156 miljoner euro, eller nästan 1,9 miljarder svenska kronor. Stödet finansierar max 50 procent av projektkostnaderna. Medfinansiering kan komma från Tillväxtverket, offentliga eller privata aktörer. Utöver det finns ungefär 100 miljarder kronor som lånas ut till förmånliga villkor.
Utan Slitefabriken utsätter sig Sverige för stora risker i dessa geopolitiskt utmanande tider
Meit fohlin (S) regionstyrelsens ordförande på gotland
Av 156 miljoner euro går 35,9 miljoner euro till Gotland, cirka 430 miljoner kronor. Av den summan går 90 miljoner kronor till Gotland Energi AB för nätinvesteringar och resten till Heidelberg Cement.
För att producera grönt stål krävs ”grön” cement. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, uttryckte sig tydligt och klart i december 2022:
– Det är viktigt att ta beredskapshänsyn i samhällsplaneringen och inte förhindra eller bygga bort möjligheten till en inhemsk kalkbrytning och produktion av cement, då analyser visar att det inte finns någon annan möjlig lösning på kort sikt, sa Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör vid MSB.
Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin förtydligar:
– Utan Slitefabriken utsätter sig Sverige för stora risker, inte minst i dessa geopolitiskt utmanande tider. Men då blir det också en intressekonflikt mellan cement och miljöhänsyn. Frågan är verkligen komplex. Ett viktigt och tungt ansvar vilar på bolaget för att visa hur man klarar alla de hänsyn som blir extra viktiga eftersom Gotland är en ö.
Vad är din åsikt?
Delta i diskussionerna på vårt Forum, en exklusiv mötesplats för dig i byggbranschen.
Anslut dig till en gemenskap av passionerade byggare!
Mycket snabb utveckling
Under ombyggnationen finns behov av hundratals personer med specialkompetenser som behöver flygas in till Gotland. Sammantaget rör det sig om många nya arbetstillfällen.
De utmaningar och möjligheter som finns i norr inför framtiden finns även på Gotland, fast i mindre skala: besöksnäring och turism kontra industri, vatten- och elförsörjning, medan andra bara ser möjligheter i framtiden.
Regionstyrelsens ordförande konstaterar att det ligger en stor utmaning i att bygga och investera för framtidens infrastrukturbehov redan nu.
– Till att börja med måste vi göra investeringar som vi egentligen inte har ekonomi till idag. I steg två kommer utvecklingen, tillväxten och ökade skatteintäkter. Det är kort sagt ett verkligt moment 22, ett snudd på olösligt dilemma.
– Planering och verkställighet behöver gå oerhört snabbt, eftersom tiden för genomförande är kort inom ramen för FRO. 75 procent av de ekonomiska medlen ska vara utbetalade före slutet av 2026.
Gotlands resa i fallet är i princip samma resa som görs i Norrbotten och Västerbotten. De tre regionerna samverkar eftersom utmaningarna, men också möjligheterna, är detsamma när den gröna industrirevlutionen står för dörren.
– Som region har vi ansvar för att våra invånare får en hållbar miljö i framtiden.
Fotnot: 1 euro, cirka 12 kronor.
