Vid regionstyrelsens möte den 29 november 2022 föreslog Projekt Nya CSK (Centralsjukhuset, red anm) att mottagningshuset skulle få en trästomme. Då kunde såväl regionens träbyggnadsplan som projektets hållbarhetsprogram följas.
Regionfullmäktige beslutade den 8 mars 2023 enligt regionstyrelsens förslag. Trästommen leder till att klimatberäkningen blir cirka 40 procent lägre än medelvärdet för sjukhusbyggnader eller cirka 2400 ton i minskade koldioxidavtryck jämfört med medelvärdet för sjukhusbyggnader, enligt regionens presentation.
Trästomme enda förslaget
Värmlands borgerliga allians med (M), (KD), (L) lämnade dock en protokollsanteckning vid det mötet: ”I förslaget till stomme lyfts endast ett förslag fram, trästomme. Övriga förslag lyser med sin frånvaro. Det är förvisso ett förslag helt i linje med träbyggnadsplanen, men vi saknar ändå argumenten”. Partierna hänvisar till en tjänsteskrivelse där det bland annat framkommer att: ”Trästomme jämfört med traditionell stål/betongstomme beräknas innebära en minskad klimatpåverkan med 300 ton koldioxid. Bland nackdelarna är att kostnaden är högre – det kan handla om upp till 25 miljoner kronor mer för just stommen”.
Det regionala utvecklingsperspektivet lyftes slutligen fram av Värmlands borgerliga allians. Det var ett starkt argument varför man ändå skulle gå vidare med trästomme. Inga reservationer eller nedlagda röster noterades i protokollet.
Först i landet
Region Värmland blir nu först i landet att planera och bygga en sjukhusbyggnad med trästomme. Träbyggnadsplanen innebär inte per automatik att trä går före annat material, men man ska alltid se om det finns möjlighet att bygga i trä.
– Vi känner oss stolta över beslutet och politiken har gått i bräschen för detta. Skogsråvaran finns här och satsningen är viktig för den regionala utvecklingen. Naturligtvis följer vi brandskyddskraven på alla nivåer för mottagningshuset och dess verksamhet, säger Åsa Johansson (S), regionstyrelsens ordförande. Hon förstår om det finns oro runt trästommen som uppförs i korslimmat trä.
– Vi bryter ny mark och det finns inte så mycket tidigare forskning på området, fortsätter hon.
I första våningsplanet byggs skyddsrum i klimatförbättrad betong och högst upp blir det en betongkonstruktion för att ge byggnaden stabilitet.
Vi känner oss stolta över beslutet och politiken har gått i bräschen
Åsa Johansson (S) Regionstyrelsens ordförande
Träkonstruktionerna får många lager obrännbara värmeisolerade brandskyddsskivor och trästommen byggs in i flera lager med gipsskivor med pågjutning av obrännbar betong på ovansidan. Vidare installeras ett automatiskt vattensprinklersystem samt automatiskt brand- och utrymningslarm.
– Vi politiker har fått förslag utifrån professionella bedömningar från såväl våra egna tjänstemän som vår entreprenör Skanska. Jag känner mig väldigt trygg med mottagningshusets konstruktion och kan inte se någon större risk att mottagningshuset skulle brinna ned i jämförelse med andra motsvarande träbyggnader.
Nästa planerade fas i satsningen blir ett akuthus med högteknologisk utrustning och vårdplatser. Det kommer dock att uppföras i stål och klimatförbättrad betong.
Redan för några år sedan skrevs många debattartiklar från regionens näringsliv inom träsektorn som förordade bygge i trä.
Du upplever inte att ni utsatts för påtryckningar i beslutet?
– Nej, jag kan inte se några lobbyistiska tendenser i sammanhanget, understryker regionstyrelsens ordförande.
Om det skulle börja brinna, ska det bara brinna där eldhärden finns
annette andersson, fastighetschef region värmland
Ställt tillräckligt höga krav
Region Värmlands fastighetschef Annette Andersson hyser full respekt för åsikterna som framförts av en brandingenjör i Region Skåne i en tidigare artikel på Forum Betong med rubriken “Sjukhusbygge i trä oroar experter”.
– Vi har inte slarvat utan beaktat Boverkets riktlinjer liksom MSBs vägledning ”Den robusta sjukhusbyggnaden” i fallet som följts av riskanalyser. Experter har tittat på eventuella risker och hanterat dessa. Stommen blir inte synlig någonstans och den byggs in med mer gips än vad som är brukligt, vidare förses hela byggnaden med sprinkler. Om det skulle börja brinna, ska det bara brinna i rummet där eldhärden finns, säger Annette Andersson.
– Skulle mottagningshuset brinna ned leder det till stora besvär, för vi har inga lokaler som står tomma och är tillgängliga. Då får vi försöka hantera våra patientbehov ute i andra delar av länet, fortsätter hon.
Fastighetschefen tycker att regionen som beställare ställt tillräckligt höga krav på robusthet i sammanhanget.
Annette Andersson säger att Region Värmland tidigare ansökt om att få vara med i PTS Forum, för att bidra med kompletteringar i standardiseringsarbetet. Men motbudet har varit krav på att regionen ska köpa in sig i PTS datasystem. Frånsett den utgiften skulle regionen ändå inte kunna avveckla sin egen databas på området, eftersom det fortfarande skulle finnas behov av den.
Akuthus med klimatförbättrad betong
I ett andra steg ska Region Värmland bygga ett nytt akuthus med högteknologisk utrustning och vårdplatser. Byggstart planeras till 2026–2027 med stomme av klimatförbättrad betong för stabilitetens skull och de stora spännvidderna i byggnaden. Trästomme skulle ”röra sig för mycket” och det är inte heller något alternativ som har diskuterats.
– Vår brandingenjör skulle aldrig ställa sig bakom ett akutsjukhus uppfört med trästomme.
Projektet i sin helhet med ombyggnationer och parkeringshus beräknas klart 2036.
