Det här var en möjlighet att flytta fram gränserna och närma oss ett slutet kretslopp.
Barbro Brattström grujovic, affärsutvecklare skanska
Den nya skateparken är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs stad, Skanska och Göteborgs Skateboardförening.
– Vi har arbetat med utveckling av cirkulär betong ett tag och nu fick vi chansen att testa våra lösningar i ett skarpt projekt, vilket var väldigt roligt och givande. Det här var en möjlighet att flytta fram gränserna och närma oss ett slutet kretslopp, säger Barbro Brattström Grujovic, affärsutvecklare på Skanska.
– Vi valde den här lösningen i samråd med Skanska och Göteborgs Skateboardförening för att få ett så lågt CO2-avtryck som möjligt. Vi har lärt oss mycket om cirkulär betong under processens gång, vilket förhoppningsvis kommer till nytta i andra stadsutvecklingsprojekt framöver, säger Malin Finlöf, översiktsplanerare Göteborgs stad.
Återvinning istället för deponi
I Ale kommun strax norr om Göteborg har Skanska en anläggning med bergtäkt, betongkross för återvinning samt tillverkning av ny betong. Betongen som återanvändes till skateparken utgörs dels av rivningsbetong (ej byggnader), dels av restbetong från produktionen som tidigare deponerats eller använts som fyllnadsmaterial.
– Vi har ersatt jungfrulig ballast med återvunnen betong. Ambitionen var en 100-procentig iblandning, men vi landade på 40–50 procent. Det beror på att betongen måste uppfylla vissa krav kopplat till belastning och slittålighet. Dessutom gjordes gjutningen under vintern i utmanande väderförhållanden och vi var tvungna att hålla tidsplanen i projektet, säger Barbro Brattström Grujovic.
Återvunnen betong användes också som ballast under skateytan istället för makadam, vilket sparar naturligt berg. Eftersom området i Frihamnen är planerat för andra verksamheter i framtiden är skateparken konstruerad så att den kan demonteras och flyttas till en annan plats.
Fortsatt utveckling
Skanska kommer att forska vidare inom cirkulär betong i ett SBUF-projekt som pågår från oktober 2024 till och med september 2025.
– Det finns en stor vinning i att återanvända betong. Både för att spara resurser och för att uppfylla hårdare miljökrav. Varför använda nytt material när vi inte behöver? Vi vill lära oss mer om materialet och hur det utvecklas över tid när det gäller hållfasthet, konsistens, sprickbildning etcetera. Det behövs även mer kunskap om hur betongens egenskaper påverkas under transport till byggarbetsplatsen, säger Barbro Brattström Grujovic.
Hon märker ett ökat intresse för cirkulär betong även på beställarsidan:
– Jag har träffat flera stora fastighetsbolag, även kommuner och myndigheter visar intresse. Jag tänker också att den här tekniken kan appliceras i andra länder med större behov, till exempel i Ukraina där många byggnader och infrastruktur har förstörts i kriget.
Foto: Niklas Mapouix
