Det blir sammantaget en enorm utmaning för svenska seriösa företag som vill arbeta med egen personal i en konkurrenssituation som snedvridits rejält.
LENNART WEISS, KOMMERSIELL DIREKTÖR, VEIDEKKE, MED SÄRSKILT ANSVAR FÖR REGELEFTERLEVNAD OCH OMVÄRLDSANALYS
Veidekke och Byggnads samarbetar sedan 2012 med att göra kontroller om hur de fackliga villkoren efterlevs hos samtliga leverantörer. När avvikelser upptäcks görs fördjupade bolagsutredningar där uppgifter samlas in från det granskade bolagets årsredovisning, utstationsregistret, ID06, Fora och branschens löneredovisningssystem Lösen.
– Våra bolagsutredningar visar att de oseriösa företagen har halva personalkostnaden jämfört med de seriösa. Läget är illa, tycker Lennart Weiss, kommersiell direktör hos Veidekke med särskilt ansvar för regelefterlevnad och omvärldsanalys.
Betongindustrin brottas med samma problem som byggbranschen i stort, visar analysen. Det bedrivs ett systematiskt fusk av utländska aktörer, alternativt utländska aktörer som agerar i Sverige via ett ”frontföretag” det vill säga ett svenskt AB men där all produktion sker med utländska yrkesarbetare.
– Problemet handlar inte om själva cementproduktionen eller gjutningen av prefabelement. Fusket är kopplat till ”armar och ben” när elementen ska resas och monteras eller när brospannet ska gjutas, fortsätter Lennart Weiss.
Social dumpning och skattefusk
Fusket har en närmast hundraprocentig koppling till användningen av utländsk arbetskraft som luras på löner, avsättningar av sociala avgifter och som ofta arbetar i långa pass långt bortom gällande arbetstidslagstiftning.
Svenska aktiebolag med egen personal inom byggbranschen i stort, har få eller inga problem. Svenska eller utländska aktiebolag med utländsk arbetskraft, eller utländska underentreprenörer, utan facklig anslutning, har mycket omfattande problem, visar Veidekkes utredningar.
– Det blir sammantaget en enorm utmaning för svenska seriösa företag som vill arbeta med egen personal i en konkurrenssituation som snedvridits rejält.
Visst är det bra att branschen vill ha koll på vilka som rör sig in och ut på arbetsplatsen med ID06 systemet, men den största frågan rör ju konkurrensvillkoren för seriösa företag. Och på den punkten kan betydligt mer göras, upplever han.
Alltför godtrogna
I början av 2000-talet öppnades den europeiska arbetsmarknaden på allvar och arbetstagare kunde börja jobba i andra länder. Det svenska samhället har sakta men säkert genomgått en stor förvandling under senare år.
– Det är många år sen nu, men jag minns en situation som den var i går. I en Aktuellt-sändning fick en myndighetschef frågan om varför man inte utfört noggranna kontroller av bidragsfusk. Hon svarade att det gjorde man visst: Bidragstagaren fick ju på heder och samvete underteckna med sitt namn att allting var rätt i ansökan och att inga felaktigheter angivits.
Weiss pratar om tillitskulturen i Sverige som på många sätt är av godo med gemensamma värderingar. I drygt 20 års tid har man på ett aningslöst sätt ändrat affärsmodell och från att enbart haft inhemsk arbetskraft öppnat upp gränserna för europeisk arbetskraft.
I ett tidigare sammanhang kom denna diskussion upp inom Veidekke. En kvinnlig medarbetare, född och uppväxt i Polen, sa då så här till Lennart Weiss:
– Vi levde 70 år bakom järnridån. För att överleva lärde vi oss att smita undan så mycket som möjligt vad gäller skatter och myndighetskrav. Det kommer att ta en till två generationer för polackerna att ställa om från det tidigare tänket, berättade hon.
Lennart Weiss upplever nu att ”vi bitit oss själva i svansen”: Det är brist på utbildade betongare och murarbristen är skriande. Både ”storbygg” och byggservicesektorn är idag beroende av den europeiska arbetskraften vilket på sikt leder till ett ännu större kompetensproblem.
– De svenska företagen liksom branschorganisationerna har förstått situationen, men det som gör mig förbannad är att de flesta verkar blunda för problematiken.
Mångmiljardbelopp beskattas inte
Weiss är tillsammans med ledande företrädare rörande överens om att man inte kan acceptera att seriösa företag slås ut på grund av fusk och kriminalitet.
– Men tyvärr är de insatser som görs i dag tandlösa. Det handlar om en kombination av naivitet, brist på kompetens och nödvändiga utredningsresurser. Den svenska kvarnen mal trött och långsamt med sedvanligt stuprörstänkande och tämligen måttliga ambitioner som gör att man ständigt ligger flera steg efter fuskarna, upplever han.
Ekobrottsmyndigheten offentliggjorde nyligen att den arbetsmarknadsrelaterade kriminaliteten omsätter cirka 100-150 miljarder årligen, grovt räknat, vilket motsvarar uppemot 45 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter.
– Jag vill poängtera att Veidekke är för fri rörlighet på arbetsmarknaden och vi har en i grunden positiv syn på utländsk arbetskraft. Problemet är skurkföretagen som skapat en konkurrensstrategi genom att fuska med löner, skatter och sociala villkor.
Finland visar vägen
Weiss tar Finland som ett föregångsland på området. Där samverkar branschorganisation, fackföreningar, myndigheter och polisen sömlöst, med informationsutbyten.
Finland har samma lagstiftning som Sverige när det gäller offentliga upphandlingar, men i Finland kan orimligt låga anbud förkastas. Så är inte fallet i Sverige. I Finland krävs också en särskild motivering om upphandlingen enbart sker på pris.
För att få arbeta i Finland som utländsk yrkesarbetare måste du först ha ett skattekort, som du får på tre dagar efter ansökan. Det betyder att myndigheterna har koll på löner och skatter från första arbetsdagen sedan hen börjar jobba i Finland.
I Sverige får utländsk arbetstagare vänta upp till åtta veckor på att få ett så kallat samordningsnummer. Det innebär att svenska myndigheter kommer efter i sin granskning redan från början.
– Ett grundfel för Sveriges del är att ansvaret för löne- och skattefusk ligger hos Arbetsmiljöverket. I Finland ligger det under Skatteverket som har rätt kompetens att bekämpa ekonomisk brottslighet.
Hur skulle man kunna få ordning på situationen?
– Branschorganisationer och fack behöver ta delat ansvar för fusket och tillsätta gemensamma resurser för granskning och revision av misstänkta företag. När vi fått svart på vitt är det bara att konfrontera företaget från varsitt håll.
Nu håller pendeln på att slå tillbaka till följd av det nya säkerhetsläget i världen. Allt oftare kräver både Fortifkationsverket och Specialfastigheter att anlitad bygg- och anläggningspersonal har både svenskt medborgarskap och är säkerhetsklassade.
Blundar man är det lätt att drabbas av samma problem som Bodenföretaget Stegra. Vid kontroll upptäcktes att en underentreprenör*, ett turkiskt företag, inte skött löneutbetalningar och dessutom haft ogiltiga arbetstillstånd för medarbetarna i Boden.
Lennart Weiss summerar:
– För det första behöver arbetsmarknadens parter steppa upp om vi ska få ordning på dagens ekonomiska fusk och arbetskriminalitet. För det andra behöver myndigheterna börja samarbeta mer effektivt än vad som är fallet i dag. För det tredje behövs även ett tryck från beställare och finansiella aktörer.
Fotnot: Upptäckten av den oseriösa underentreprenören i Boden ledde till en omfattande medierapportering. Bland annat hos SVT Norrbotten och i Byggnadsarbetaren.
