Vi har haft en dialog under lång tid för att säkerställa rätt nivåer och rätt typ av betong. Samarbetet kring den här typen av projekt är viktigt för att slutresultatet ska bli så bra som möjligt.
MAGNUS HULTGREN, THOMAS BETONG, OM SAMARBETET MED NCC OCH GÖTEBORGS HAMN AB I PROJEKT SKANDIAPORTEN
Det handlar om projekt Skandiaporten i Göteborg, ett av Sveriges största pågående infrastrukturprojekt. Nyligen vann Skandiaporten Utmärkelsen för Hållbar Infrastruktur 2025 på Sweden Green Buildings Awards.
Kajförstärkningen inleddes i februari 2024 och i oktober samma år började Thomas Betong leverera sin klimatförbättrade betong, Thomagrön i nivåerna1-4 till projektet. I snitt används nivå 3, det vill säga betong med 30 procents lägre klimatpåverkan, jämfört med branschreferens.
Hitintills har drygt 6000 kubikmeter levererats vilket motsvarar ungefär hälften av den totala volymen. Betongen produceras på två fabriker fyra kilometer från hamnen och betongbilarna körs på HVO100.
Magnus Hultgren upplever att betongleveranserna till Skandiahamnen fungerar bra, vilket även gäller för samarbetet och dialogen med NCC och Göteborgs Hamn AB.
– Vi har haft en dialog under lång tid för att säkerställa rätt nivåer och rätt typ av betong. Samarbetet kring den här typen av projekt är viktigt för att slutresultatet ska bli så bra som möjligt, avslutar han.
Tre klimatkalkyler
2020 fick NCC uppdraget som huvudentreprenör för Skandiaporten, projektering inleddes och 2024 var det byggstart.
– Redan från början planerade vi för höga ambitioner på miljöområdet. Det innebar att vi studerade olika materiels koldioxidavtryck i förväg och sedan skruvade vi ytterligare några snäpp för bästa tänkbara åtgärder i verkligheten, säger Jan Andersson, projektledare Göteborgs Hamn AB som även var projektledare vid satsningen för 25 år sedan.
Rent praktiskt innebar det att man började jobba i en klimatkalkyl som tagits fram av Trafikverket. Undan för undan pressades koldioxidutsläppen och efter den tredje bearbetningen gick det inte att komma lägre.
Det här innebär till exempel att: Alla fordon i projektet kör med HVO, en stor klimatbesparing med 15 procent görs genom att stödsponten produceras av skrot till den 750 meter långa kajen, optimering och minimering av konstruktioner, eldrivna maskiner vid pålning och borrning etcetera.
Frågan var hur betongen och cementet skulle hanteras. För det handlar om miljöer som ska tåla både vind, regn och kyla under åtminstone 100 år. Frågan bollades med Trafikverket. Därifrån gavs besked att det fanns olika tekniska lösningar med slagg alternativt aska som alternativt bindemedel för att minska koldioxidavtrycket, hållbar i ett livscykelperspektiv.
– Projekt Skandiahamnen har bidragit till att hamnen lärt sig vad kravställning innebär när det gäller koldioxidavtrycket. Erfarenheterna har också lett till att vi internt i bolaget gör klimatkalkyler på alla anläggningsprojekt, summerar Jan Andersson.
Samarbete framgångsnyckel
NCC och Göteborgs Hamn AB har tillsammans hjälps åt att driva klimatarbetet framåt i projekt Skandiaporten.
– NCC Teknik har varit vår expertis. Därifrån har man bidragit med betongrecept som lett till att vår underentreprenör Thomas Betong kunnat leverera ”rätt betong på rätt plats”. Den vassaste betongen ligger vid kajkant, berättar Linus Pålbrink, projektchef NCC.
Han tycker att hamnen varit modig som betalat lite extra för klimatförbättrad betong och därmed vågat utmana gamla normer där det annars bara är beprövad teknik som gäller.
Det goda och konstruktiva samarbetet har lett till att projektets totala klimatavtryck reducerats med drygt 30 procent. Om betonggjutningen ”isoleras” för sig leder det till ett minskat klimatavtryck med 30 procent.
– Inget avkall har gjorts på vare sig standard eller ramar i sammanhanget. Hela projektet genomsyras av en mycket medveten satsning på att sänka klimatavtrycket från förvaltarens sida, fortsätter Linus Pålbrink.
Nyligen prisades NCC och Göteborgs Hamn AB i kategorin Hållbar Infrastruktur på Sweden Green Buildings Awards. I det sammanhanget betonade en föreläsare vikten av samverkan i ett projekt för att nå bästa möjliga resultat.
– Föreläsningen blev ett kvitto på att vi arbetar helt rätt.
Projektet ger jobb för ungefär150 personer dagligen, alla yrkeskategorier inräknade. Uppdraget är värt cirka 1 miljard kronor.
– Nyckeln till framgång har varit det gedigna samarbetet där klimatavtrycket kunde påverkas tidigt i processen. Ambitionerna på området inleddes i planeringen, togs vidare till projekteringen och slutligen in i byggprocessen, konstaterar Linus Pålbrink.
