I händelse av krig kommer bygg- och anläggningsföretag att behöva reparera bostäder, offentliga byggnader eller anläggningar som raserats. Utan byggbranschen blir det svårt att stödja samhällets och industrins behov.
LARS REDTZER, CHEF BRANSCHUTVECKLING, BYGGGFÖRETAGEN
Byggnads och reparationsberedskapen (BRB) var en svensk beredskapsorganisation 1944–2007 i det kalla kriget som följde i spåren av andra världskriget. Där organiserades företag inom den civila byggindustrin och i stort sett alla svenska byggföretag var medlemmar. Uppgiften var att under krig och vid höjd beredskap bidra till samhällets försvar genom att säkerställa bygg- och reparationsinsatser för kritisk infrastruktur, bostäder och offentliga byggnader. Medlemsföretagen var organiserade i huvudentreprenörsområden.
Under senare år var ansvaret för dessa områden fördelade mellan NCC, Skanska och Peab med flera. Verksamheten omfattade som mest 50 000 personer. Försvarsmakten slöt i sin tur överenskommelser med företagen för att organisera, förbereda byggnads- och reparationsberedskapens verksamhet som förberedelser inför krig*.
1944–2005 fanns även driftvärnet, en militär organisation och en del av hemvärnet. Uppgiften var att skydda myndigheters eller företagsanläggningar och deras verksamheter. Inledningsvis var det knutet till BRB.
Lugnt världsläge
Det kalla kriget avlöstes sedan av vårvindar i form av Berlinmurens fall med mera. I dåvarande Sovjetunionen införde dåvarande presidenten Michael Gorbatjov perestrojka och glasnost, det vill säga ombyggnad och ekonomiska reformer samt öppenhet och yttrandefrihet. De baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen blev självständiga och 2004 upptogs länderna som medlemmar i EU och Nato.
Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden gav ett stabilt intryck och den 10 maj 2007 beslutade regeringen att BRB skulle upphöra vid kommande årsskifte. Handlingen undertecknades av dåvarande försvarsministern Mikael Odenberg (M). Han satt bara ett år på den posten och avgick i protest mot planerade nedskärningar inom försvaret. Enligt regeringen var det möjligt att på sikt spara försvarets materialkostnader med 3–4 miljarder kronor. Med tidigare aviserad effektivisering skulle det i realiteten bli 5 miljarder kronor, något som Odenberg omöjligt kunde acceptera.
Krig på flera fronter
2014 annekterade Ryssland Krimhalvön av Ukraina, vilket blev första steget i helt motsatt riktning till vad som tidigare växt fram under en följd av år.
Nu är det krig i Ukraina och Mellanöstern. Ovanpå det oförutsägbara beslut som kan ändras snabbt i sista stund av den amerikanska presidenten. Hot och sabotage utförs i aldrig sinande ström mot energianläggningar, infrastruktur, sjukhus och bostadshus för civila med mera.
Ukrainakriget har visat att bygg- och reparationsförmåga är avgörande för att så snabbt som möjligt återställa infrastruktur som raserats.
– I händelse av krig kommer bygg- och anläggningsföretag att behöva reparera bostäder, offentliga byggnader eller anläggningar som raserats. Utan byggbranschen blir det svårt att stödja samhällets och industrins behov. För allting hänger ihop, förklarar Lars Redtzer, chef för Branschutveckling vid Byggföretagen.
– En annan viktig bit i sammanhanget är klimatförändringarna som leder till störtregn och översvämningar. Tänk bara på översvämningarna i Åre, eller raset vid Stenungssund nära E6. Vi behöver helt enkelt ha beredskap på bredare front i sådana här sammanhang.
Vid sidan av konventionella krig och miljökatastrofer finns också sofistikerade hybridkrig som stör både samhälle, myndigheter och det civila samhället i stort. Utvecklingen har skett i en takt som ingen tidigare någonsin kunde förutspå.
BRB 2.0
Med denna bakgrund som beskrivits föreslår dåvarande MSB den 1 februari 2024 att byggbranschen bör få ansvar för BRB i krig igen. I väntan på att det sker inrättar Byggföretagen ett nationellt utskott för säkerhet och beredskap. Arbetet leds av Lars Redtzer och syftet är bland annat att stärka medlemmarnas beredskap och fungera som nav för kompetenshöjning. Byggföretagen samarbetar med Byggmaterialindustrierna, Installatörsföretagen, Glasbranschen, Innovationsföretagen och Maskinentprenörerna.
Den 2 februari 2024 ställer Mikael Eskilandersson (SD) en fråga till Carl-Oskar Bohlin (M) minister för civilt försvar. Eskilandersson vill veta på vilket sätt, och när, förutsättningar ska skapas för en ny BRB. Han refererar till att Byggföretagen inrättat ett beredskapsutskott i väntan på ny förordning. Statsrådet svarar den 14 februari att Försvarsberedningen föreslår återuppbyggnad av BRB. Uppgiften blir nybyggnads- reparations- och röjningsarbeten för totalförsvaret.
Byggföretagen ansluter sig sedan till slutsatserna i Försvarsberedningens rapport: Återupprätta en beredskapsorganisation som ska utföra nybyggnads- reparations- och röjningsarbeten för totalförsvaret. Byggbranschen har i dag osäkra inhemska tillgångar av sten, malm, trä och kalk. Det räcker inte med att enbart säkra råvarorna, beredskapen måste även kunna säkra garanterad produktion, liksom mer stabila försörjningskedjor, av till exempel stål och betong. Särskilt problematiskt är nationell tillgång till kalk.
Gemensamma krafter
Byggföretagen är en av 173 remissinstanser till utredningen Nya samverkansformer, modern byggnads- och reparationsberedskap för ökad försörjningsberedskap, som överlämnas till Regeringen den 9 juni 2025, med svarstid senast 31 oktober 2025. I sitt remissvar lyfter organisationen särskilt fram behovet av ett starkt BRB-kansli med ansvar för styrning, samordning och uppföljning. Med såväl administrativ som operativ funktion.
- Kansliet ska kunna koordinera försörjningsbehoven för bygg, anläggning och reparationer med samtliga övriga beredskapssektorer, civil- respektive militärregioner.
- Tydlig ansvarsfördelning görs mellan stat, länsstyrelser, regioner, kommuner och näringsliv. Branschorganisationerna ges en tydlig roll.
- Frivillig företagsmedverkan med tydliga avtal, före tvingande lagstiftning.
Redtzer talar om tre viktiga principer i sammanhanget:
- Ansvarsprincip. Ansvar i fred och ansvar i krig.
- Närhetsprincip. Insatser hanteras lokalt på ort och ställe där händelsen inträffar.
- Likhetsprincipen. Samhället i stort måste fungera med skola, vård och omsorg.
– För fem år sedan hade ett sådant här resonemang varit utopi, men nu känns det väldigt självklart. Ett önskemål har mognat fram om att vi agerar bäst inom MCF:s verksamhetsområde, Myndigheten för civilt försvar, med fokus på beredskap för krig.
Start i år
För några år sedan skickades en broschyr ut till alla hushåll med namnet Om kriget kommer. Byggföretagen har en webbsida med namnet Beredskap. I närtid hålls en webbaserad och interaktiv utbildning för branschintresserade som till stor del bygger på MCF:s broschyr och informationsmaterial.
Ett intensivt arbete bedrivs på området. För ett tag sedan hölls ett möte med deltagare från Byggföretagens nationella utskott för säkerhet och beredskap samt representanter för både civilsamhället och Försvarsmakten. Insikterna från det mötet tar man nu med sig i nästa steg där teori omsätts i praktik vid ett planerat pilotprojekt i Luleå. Erfarenheterna därifrån utgör sedan grund för ett koncept som kan användas över hela landet.
– Viktigast är att kansliet och den centrala organisationen etableras under året, med regional och lokal representation på plats senast 2028, understryker Redtzer.
Tyst
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) tog emot utredningen den 9 juni 2025. Vid sin sida hade hon Carl-Oskar Bohlin (M) minister för civilt försvar.
– Företagen är inte bara motorer i vår ekonomi – de är också nyckelspelare i vår beredskap. Många av våra mest kritiska samhällsfunktioner drivs av näringslivet. Därför måste vi säkerställa att det finns tydliga strukturer för samverkan mellan företag, myndigheter och staten – i fred, kris och krig, sade Ebba Busch bland annat vid det tillfället.
Remisstiden gick som sagt ut den 31 oktober 2025 och sedan dess har det varit tyst utåt sett. En av Ebba Busch pressekreterare svarar i mejl till Forum Betong att utredningen bereds hos Regeringskansliet, i detta fall av Klimat- och näringslivsdepartementet och att Regeringen kommer återkomma när beredningen är färdig. Inget svar ges på frågan om någon tidsplan finns i sammanhanget. Forum Betong ringer upp och får då svaret att ”det finns en intern tidsplan men ingenting som är förmedlat ut”.
* Läs mer i stadsrådet Carl-Oskar Bohlins (M) svar på skriftlig fråga från Mikael Andersson (SD).
