Inventeringen visar att det finns stor återbrukspotential i byggnadens platsgjutna stomme sett till kvarvarande livslängd och teknisk kvalité.
LINDA SCHERDIN, SENIOR PROJEKTUTVECKLARE HSB BOSTAD
I fokus står det tidigare rivningshotade kontorskomplexet på fastigheten Ekelund 1 som inrymde dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen på 1970-talet. Delar ska omvandlas till kontorslokaler och fastighetsägaren HSBs ambition är att kunna återbruka så mycket som möjligt av de delar som inte kommer vara kvar efter den stadsutveckling som planeras där.
Bygg och fastighetssektor står för cirka 40 procent av det avfall som genereras i Sverige samtidigt som stora mängder nytt material används. För att möta klimatutmaningarna och minska belastningen på de jungfruliga resurserna behövs helt enkelt ett nytt ”tänk” med cirkularitet och återbruk.
Återbruksinventering klar
Ett första steg har tagits på vägen genom en omfattande återbruksinventering av fastigheten som HSB gjort tillsammans med NCC och anlitade underkonsulter.
– Inventeringen visar att det finns stor återbrukspotential i byggnadens platsgjutna stomme sett till kvarvarande livslängd och teknisk kvalité. Detta har konstaterats genom djupgående systematiska provningar genomförda av RISE, säger Linda Scherdin, senior projektutvecklare på HSB Bostad.
Den största volymen av återbruk är platsgjuten betong i bland annat bjälklag och pelare men även stål. Bruttoarean utgörs av cirka 35 000 kvadratmeter varav cirka 20 000 kvadratmeter ska demonteras/rivas.
3900 kubik bjälklag
Rent konkret handlar det om cirka 3900 kubik bjälklag, 135 betongpelare om cirka 112 kubik, innerväggar cirka 365 kubik och ytterväggar cirka 629 kubik. Stålkonstruktionerna består av 125 stycken stålbalkar om sammanlagt cirka 20 ton och 87 stycken stålpelare om sammanlagt cirka 10 ton.
– Vi söker mottagare och användningsområden för materialet som kan återbrukas. Det är en komplex process som kräver samverkan, tajming och innovation, fortsätter Linda Scherdin.
Fastigheten ingår som ett av demoprojekten i innovationsprojektet Återhus, se separat faktaruta, som koordineras av RISE där HSB tillsammans med andra aktörer inom byggbranschen samarbetar för att utveckla metoder, processer och verktyg för att kunna återbruka tunga byggnadsdelar. Det långsmala kontorskomplexet kommer att rivas från vardera änden medan mittdelen sparas.
Kvarteret utgör en tuff utmaning i sig. På 1970-talet byggdes tunnelbanas ”blå linje” här under mark och ovanpå den uppfördes det aktuella huset. Redan för några år sedan framkom att det inte var möjligt att bygga nytt ovanpå i sin helhet. Nu behålls cirka 40 procent av de stora byggnaderna och det blir ett bestående inslag i det nya området som planeras. HSB köpte byggnaden 2010. I drygt fem års tid har HSB tillsammans med bostadsutvecklaren Besqab och Solna stad jobbat med planeringen av det framtida området. Under arbetets gång började man förstå att det rörde sig om stora volymer som behövde tas bort för att möjliggöra den nya stadsutvecklingen på platsen.
Då växte också tankarna fram om att se byggnaden som en ”materialbank”. De parallella processerna med att undersöka materialens beskaffenhet och kvalité pekade på att det fanns återbrukspotential i stort format. Helst vill man inte förvara materialet på en lagerplats för någon längre tid, utan man söker projekt som ligger rätt i timingen där de aktuella materialen skulle kunna användas. Det vill säga när demontering sker finns redan en mottagare av aktuellt gods.
Ökad medvetenhet
– Under senare år har det växt fram en ökad medvetenhet om cirkularitet inom branschen och vi har själva högt ställda hållbarhetsmål. Nu har vi en jättestor byggnad som vi vill hantera ansvarsfullt utifrån de målen, säger Maria Qvillberg, hållbarhetsansvarig nyproduktion på HSB centralt.
Huvudfrågorna har varit: Hur mycket material är det och vad kan det finnas för potential för återbruk av dem? Ett gigantiskt frågeberg tornade upp sig, för det gick ju inte att ”se igenom” väggarna.
– Tester visade att det finns en jättebra potential för återbruk av betongstommen, rent tekniskt, och den har också prövats för farliga ämnen med goda resultat. Utmaningen ligger snarare i kommande process för demontering, kvalitetssäkring, logistik och aktörer. Ett bjälklag kan återanvändas som bjälklag eller få en ny funktion. Ett hybridexempel är att en befintlig pelare härifrån kan utgöra grund för en ny pelare som gjuts ovanpå. Det skulle spara stora pengar, spara på de jungfruliga resurserna och minska klimatavtrycket i sammanhanget, fortsätter Maria Qvillberg.
”En jätteutmaning med demontering”
– Hela byggbranschen behöver ta ett rejält steg framåt och i det här projektet har vi en möjlighet att prova och utvecklas tillsammans med andra aktörer, för det här är ingenting vi löser på egen hand. Så vi söker någon eller några att kroka arm med i sammanhanget, understryker Maria Qvillberg.
– Vi vill verkligen försöka återbruka materialet som byggmaterial så det inte hamnar på deponin. Men det är en jätteutmaning med demontering, logistik och tajming i den absolut tyngsta klassen. Därför behöver vi återbrukspionjärer vid vår sida.
Linda Scherdin berättar om Ekelund 1 som ingår i ett stadsutvecklingsområde där infrastruktur ska byggas först i form av gator med mera och då ligger delar av det aktuella huset i vägen. Det skulle helt enkelt vara fantastiskt om det fanns något projekt på gång som kunde få användning av befintliga betong och stålkonstruktionerna från Ekelund.
Målsättningen är att den nya detaljplanen antas under 2026 och i samband med det skulle demonteringen kunna inledas. Det är ju som sagt inte vilket litet projekt som helst utan ett av de största potentiella återbruksprojekten med platsgjuten betong.
– Som bransch behöver vi hitta lösningar och processerna för återbruk. För klimatavtrycken ska halveras till 2030 och vara på nollnivå 2040–2045. Utmaningen väntar inte, den finns redan där. Nu återstår det att hitta konstruktiva lösningar, summerar Maria Qvillberg.
