Vi har lärt oss mycket – både tekniskt och organisatoriskt. Det är oerhört värdefullt när vi ska göra en liknande resa i Slite.
Karin Comstedt Webb, vice vd, Heidelberg Materials Sverige
I början av sommaren landade den första omgången infångad koldioxid från Heidelberg Materials Sement Norges CCS-anläggning i Brevik vid Northern Lights mottagningsanläggning i Øygarden söder om Bergen. Intresset från omvärlden för detta banbrytande projekt är enormt, från såväl politiskt håll som från kunder som vill köpa det unika cementet så snart den kommer ut på marknaden.
– Det är otroligt glädjande att vi har kunnat komma i gång i Brevik. Det innebär att vi kommer kunna leverera cementprodukter för betong med nettonollutsläpp redan i höst, säger Karin Comstedt Webb.
Fyra gånger större i Slite
Med det lyckade Brevikprojektet i ryggen fortsätter planerna för fullt för att skapa en mer än fyra gånger så stor CCS-anläggning vid Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland.
– Vi har en fast ambition att snarast möjligt kunna vara i drift med den anläggningen. Den tekniska projektutvecklingen löper på bra och vi arbetar intensivt med de viktiga kringliggande processerna, som kompletteringar till vår miljötillståndsansökan och arbetet med att förse projektet med tillräcklig mängd energi.
Just energiförsörjningen är vad Karin Comstedt Webb kallar en ”binär” fråga. Heidelberg Materials strävar efter en helt elektrifierad infångning, och fabriken planerar att återanvända spillvärme. För att CCS‑anläggningen ska kunna driftsättas krävs en uppgraderad elförbindelse som klarar det ökade behovet. Det är på gång nu.
Nya kraftkablar byggs
– Svenska kraftnät har beslutat att bygga två nya 220 kV‑kablar mellan fastlandet och Gotland. Upphandlingen av kablar är klar, byggstart planeras till 2027–28 och målet är driftsättning under senare halvan av 2030, säger Karin Comstedt Webb och fortsätter:
– Vi jobbar i nära dialog med Svenska kraftnät och med lokala elnätsbolaget, för att säkra en robust infrastrukturlösning. Det här är något som inte bara gagnar oss och CCS‑anläggningen – det är en investering för hela samhället.
Riskfördelningen en viktig fråga
En annan central fråga är finansieringen av CCS-anläggningen.
– Det är förstås en av de viktigare arbetena i hela projektet. Det handlar om hur vi ska dela på riskerna i denna stora kapitalinvestering, och hur ansvar och kostnader ska fördelas mellan det offentliga och det privata.
I allt detta är Brevik en viktig förebild. Lärdomarna därifrån ger både självförtroende och konkreta insikter.
– Vi har lärt oss mycket – både tekniskt och organisatoriskt. Nu vet vi att vi kan genomföra komplexa projekt av det här slaget, och vi har skaffat oss verktyg för att minska både risker och kostnader. Det är oerhört värdefullt när vi ska göra en liknande resa i Slite.
Samverkan mellan aktörer är a och o
Karin Comstedt Webb är hoppfull om att kunna genomföra projektet i Slite– men hon betonar att mycket hänger på samverkan med andra aktörer.
– Jag tror absolut att det är möjligt. Men det är en komplex väv av samberoenden, och vi styr inte över allt själva. I Norge har staten gått in och delat på risken – det har varit en avgörande förutsättning för framgången där. Något liknande behövs även i Sverige om vi ska lyckas.
