Det är jättebra med en uttalad vilja för att stävja den svarta arbetskraften och hindra människor från att utnyttjas. Byggföretagen ställer sig ändå frågande till om ett höjt lönegolv kan hindra fuskarna.
SIRI HALLBERG BJÖRKLUND, EXPERT KOMPETENSFÖRSÖRJNING BYGGFÖRETAGEN
Byggföretagen har haft dialog med både Migrationsverket och Arbetsförmedlingen om vilka yrken de vill få undantag för när det gäller lönekrav för arbetstillstånd. Önskemålen omfattade ett 15-tal hantverkaryrken och man fick gehör för tio, däribland kranförare, anläggnings- och betongarbetare.
– Vi reagerade verkligen på att murare och ställningsbyggare inte kom med på listan för att få dispens från lönegolvet. Dessa yrken har flest ansökningar om arbetstillstånd från tredje land där snittlönen samtidigt understiger medianlönen på 37 100 kronor. Följden blir att många individer drabbas, säger Siri Hallberg Björklund, expert inom kompetensförsörjning hos branschorganisationen.
Brist på betongarbetare
Två grundkrav måste uppfyllas för att komma med på den aktuella dispenslistan: För det första att lägsta månadslön enligt svenskt kollektivavtal, eller praxis inom yrket, understiger medianlönen samt att behovet av denna arbetskraft inte kan tillgodoses inom Sverige. Undantagslistan, med förslag på 152 yrken som inte bör beröras av förslaget, överlämnades tidigare i somras av Migrationsverket och Arbetsförmedlingen till regeringen.
När det gäller betongarbetare görs bedömningen att behovet av arbetskraft inte kan tillgodoses inom Sverige.
– Få gymnasieskolor erbjuder utbildning till betongarbetare och inom vuxenutbildningen kämpar man för att fylla platserna. Många saknar även kännedom om yrket. De flesta som söker gymnasiets bygg- och anläggningsprogram väljer inriktning snickare, för det jobbet förstår man verkligen vad det handlar om. Du ser på olika hantverksprogram, grannen bygger en altan, det blir helt enkelt mer lättförståeligt. Att bygga vägar, anlägga en grund, blir inte lika konkret och synligt på något sätt. I nuläget är dock arbetslösheten högre hos träarbetare än hos andra hantverkargrupper.
Siri Hallberg Björklund lyfter också fram de stora behov som finns redan i dag av fler betongarbetare. Det har till och med ökat. Regeringens satsning på ny infrastruktur med nästan 1200 miljarder kronor är det största och bästa exemplet.
Regeringen intention med höjd medianlön, se faktaruta, är ju bland annat att nivån ska leda till att arbetskraft inte utnyttjas med osund konkurrens som följd.
– Det är jättebra med en uttalad vilja för att stävja den svarta arbetskraften och hindra människor från att utnyttjas. Byggföretagen ställer sig ändå frågande till om ett höjt lönegolv kan hindra fuskarna. Åtgärden drabbar snarare dem som redan vill göra rätt för sig, fyller i blanketter och följer den byråkratiska processen för att ta hit en medborgare från tredje land.
Fler arbetsplatskontroller behövs
– De som fuskar kommer alltid att försöka fuska. Det som framför allt behövs är inte höjt lönegolv utan fler arbetsplatskontroller, ökad samverkan med polis och mellan myndigheter. Vi ser gärna att Migrationsverket gör fler kontroller av utfärdade arbetstillstånd: Får den anställde rätt lön och rätt förmåner?
Hon tar ett exempel i luften: Företagaren utlovar i förväg en månadslön på 37 100 kronor vilket är ny medianlön 2025. När arbetstagaren kommer hit får han bara en tredjedel så hög lön eftersom företagaren fuskar. Dessutom beslagtas hans pass av företagaren.
– Det här kan du inte kontrollera genom att sätta ett lönegolv. Mer uppföljning och kontroll på området är vad som efterfrågas.
Forum Betong har tidigare beskrivit ämnet i en personlig reflektion av Lennart Weiss, kommersiell direktör hos Veidekke.
Den svenska modellen fungerar
2023 var det ungefär 500 ansökningar inom hantverksskrået om arbetstillstånd för personer från tredje land, enligt Byggföretagen. Ansökningarna har sjunkit från 2020 och framåt. En stor bidragande faktor är införandet av lönegolvet, eftersom två regeringar har haft frågan uppe på bordet.
– Om svenska företag kan sätta löner för personalen i stort, varför skulle de inte kunna sätta lönen för en individ från tredje land? Det är en fråga som jag ofta lyft med politiken.
– Sammanfattningsvis ställer sig många branschorganisationer kritiska till det framlagda förslaget utifrån de argument jag presenterat, summerar Siri Hallberg Björklund.
