Ju mer vi lär oss metodiken desto effektivare blir vi och till slut blir det ett väloljat maskineri.
ANDERS SILVERBERG, PROJEKTCHEF, SKANSKA
Högskolan Kristianstad ska få ett nytt citycampus där den tidigare gallerian låg. Gallerian var en förlustaffär för ägarna och i januari 2024 köptes den av Boulevardfastigheter, ett dotterbolag till kommunala ABK, Aktiebolaget Kristianstads Byggen. Faktum var att ungefär 40 procent av byggnaden stått tom och oanvänd sedan uppförandet 2015.
Ett tomt skal innebär bästa möjliga förutsättningar för återbruk och projektet genomförs i samarbete mellan Boulevardfastigheter och Skanska.
– Mig veterligen är det Skanskas största projekt någonsin där stomdelar i betong hanteras, kommenterar Anders Silverberg, projektchef, Skanska.
40 stycken ytterväggselement kommer också att återanvändas för cirkulär användning i ett annat ABK- projekt.
Vissa element som skurits och gjutits på speciellt sätt liksom spill, återanvänds som fyllnadsmassor på plats för det planerade campuset. Även delar som inte kan återbrukas, som trapphus och grundläggning etcetera, används som fyllnadsmassor.
–Jag tror vi får en bättre slutprodukt nu i stället för att projekteringen inneburit att stommen behållits. Det blivande campuset kommer också att anpassas bättre till den omgivande miljön än vad som tidigare var fallet för gallerian.
Tiotal intressenter
Silverberg konstaterar att demontering blir dyrare än traditionell rivning. I stället för fyra-fem man vid vanlig rivning behövs nu 8–10 personer. Elementen ska först sågas loss, kapas, lyftas ned och lastas på bil till ett mellanlager i avvaktan på försäljning till hugade spekulanter på den öppna marknaden. I detta fall har det kommunala bostadsbolaget en lageryta motsvarande en fotbollsplan som kan nyttjas för tillfälligt upplägg.
– Betongbjälklagens klimatavtryck ligger i ett spann från nivå 1- till 9 utifrån Svensk Betongs branschindex. RISE har kvalitetssäkrat att elementen är nivå 9 och det innebär att klimatavtrycket är noll, vilket skapar värdet som vår affär bygger på.
– VI har ett tiotal intressenter till bjälklagen som totalt sett innebär en besparing med upp emot 750 ton i minskade koldioxidutsläpp jämfört med nyproduktion.
Försäljning till nytt gymnasium
Drygt 3000 kvadratmeter bjälklag har redan sålts till uppförandet av Halmstad kommuns nya bygg- och anläggningsgymnasium, ungefär 1,5 timmes bilväg bort från Kristianstad. I och med att de återanvänder bjälklag i stället för att beställa nya, blir besparingen 230 ton koldioxid, vilket bildligt talat motsvarar en biltur 39 varv runt jorden. Skolan är ett kommunalt pilotprojekt med fokus på klimatpåverkan. Det innebär bland annat att återbrukat tegel används och byggnaden blir en av de första i Halland med returfjärrvärme, där värme som redan används i fjärrvärmenätet används en gång till.
Tajming
En del av betongbjälklagen har faktiskt kunnat köras direkt från demonteringen av gallerian i Kristianstad till Halmstad utan mellanlagring.
– Konceptet handlar mycket om tajming där en presumtiv kund får upp ögonen i rätt tid för våra produkter som finns innan den planerade beställningen av nya betongelement skulle ha gjorts, fortsätter Anders Silverberg som varit med många år i branschen.
Forum Betong har tidigare uppmärksammat ett liknande fall. Det var när IKEA 2024 lät montera ned cirka 3000 kvadratmeter håldäck från det gamla varuhuset i Kållered som i nästa steg kunde återanvändas i bygget av 66 lägenheter hos kommunala Framtiden Byggutveckling AB, en del av Göteborgs Stads fastighetskoncern.
– Vi uppskattar att våra kostnader för håldäcken nästan går jämnt upp med om vi skulle ha beställt nytt material. Plusvärdet är ett betydligt lägre klimatavtryck redan från början, summerade Anna Wetterberg, projektledare vid Framtidens Byggutveckling AB.
”Väloljat maskineri”
Anders Silverbergs personliga uppfattning är att begrepp som återbruk och cirkulär användning kommit fram på allvar inom loppet av de senaste fem åren. Projektchefen minns när Skanska 2023 gick in som en av flera parter när 300 kvadratmeter betongstomme kunde återanvändas i Boverkets nya kontor i Karlskrona.
– Tanken med Kristianstadsprojektet är inte att gå med vinst utan att nå ett nollsummespel. Kort sagt att skapa ett värde för miljön någon annanstans. Ju mer vi lär oss metodiken desto effektivare blir vi och till slut blir det ett väloljat maskineri.
