Tack vare konstruktiv samverkan med många resonemang kunde vi få fram bra tekniska lösningar under resans gång.
JOHANNES PETTERSSON, REGIONCHEF SWEROCK REGION NORD
Behovet av ett järnvägsspår var stort när Stegra, som ska tillverka ”grönt” fossilfritt stål, valde Boden som etableringsort för världens första storskaliga stålverk. Statliga investeringar dröjde och kommunen kunde inte klara finansieringen på egen hand.
Lösningen blev en ny modell av OPS, en kombination av offentlig- privat samverkan där Boden Järnväg AB bildades som ett gemensamt bolag mellan Polar Structure och Boden kommun. Det ledde också till ett snabbare genomförande än vad som annars varit möjligt. Järnvägen ägs och förvaltas av Boden Järnväg AB ett gemensamt bolag mellan Polar Structure och Bodens kommun.
På järnvägen ska det transporteras skrot och järnmalmspellets in till fabriken och ut från anläggningen kommer sedan färdiga stålprodukter och järnsvamp, rent järn som används främst i stålframställning.
Projektet genomfördes i samverkan mellan Bodens kommun, Polar Structure och huvudentreprenören Peab, med Swerock som underentreprenör. Järnvägen har dimensionerats för tågset upp till 1000 meter. Projektet blev cirka 100 miljoner kronor billigare än budgeterat: Från 900 miljoner till 800 miljoner. Dessutom kunde det levereras en månad före utsatt tid utan statligt stöd.
Från Boden nås nu hamnarna i både Luleå och Narvik, där den sistnämnda är isfri året runt med direkt anslutning till Atlanten. Satsningen på Boden Industrial Park bidrar till regionens gröna omställning. Järnvägen utgör en viktig länk för vidare transporter ut i världen.
Utmaningar
Byggtiden för järnvägen och broarna var lite tight med cirka två år. Andra utmaningar på dessa breddgrader är kylan och den långa vintern.
– Vi kom in tidigt i projektet. Bra samplanering med Peab ledde fram till ett lyckosamt genomförande. Tack vare vår engagerade personal med hög kompetens på plats kunde leveranserna genomföras effektivt och säkert enligt plan och med högsta kvalité, säger David Sehlstedt, avdelningschef fabriksbetong Region Nord, Swerock.
Han lyfter fram det goda samarbetet och den fina dialogen mellan parterna som var en förutsättning för leverans enligt plan, till och med före utsatt tidsplan.
– Vi kunde leverera rätt lösningar på en gång och behövde inte göra några omtag, säger David Sehlstedt.
– Tack vare konstruktiv samverkan med många resonemang kunde vi få fram bra tekniska lösningar under resans gång, inskjuter Johannes Pettersson, regionchef Swerock Region Nord.
Klimatförbättrad betong runt nivå 2användes. Utifrån Svensk Betongs branschindex ledde det till minskade klimatavtryck med 20 procent som motsvarar cirka 480 ton koldioxid i fallet. När gjutningarna var som mest intensiva hade Swerock uppemot 15 personer på plats. Mer än 800 000 ton ballast, grus och makadam levererades till väg och järnväg från Swerocks egen täkt i Rasmyran, Boden.
David Sehlstedt berättar att det under tre-fyra veckors tid var minus 30 grader och då fick produktionsflödet anpassas därefter.
– Jämfört med standardbetong har vår ECO-betong många fördelar som bättre beständighet, bättre motståndskraft mot yttre påverkan som väder och vind samt minimerad risk för sprickbildning, fortsätter David Sehlstedt.
I startgroparna för framtiden
Swerock har tidigare gjort tunga investeringar i sin betongfabrik i Boden. För sex år sedan köptes en betongfabrik i Luleå några mil bort.
Två kvalitetstäkter, en i Luleå respektive Boden, levererar ballast med särskilt bra kvalité för exempelvis betongproduktion. Swerock har ett 25-tal övriga täkter i länet varav fyra är centralt belägna mot planerade och pågående projekt i Luleå och Boden. Boden utgör också lite historisk mark för Swerock eftersom företagets regionkontor var placerat här tidigare.
– Till hösten kommer vi även att ha en mobil betongfabrik som ökar vår leveranskapacitet och flexibilitet, understryker Johannes Pettersson.
Stora sjöfarts- och industrisatsningar i Luleå
Från Boden är det ungefär 3,5 mil till kuststaden Luleå. Där kommer muddringsarbeten av farled och hamn att ske för högre kapacitet, bättre säkerhet och ökat djupgående. Något som ökar konkurrenskraften för stålindustrin, gruvnäringen och nya industrietableringar i norra Sverige.
Projekt Malmporten blir Sveriges största muddringsprojekt med 14 miljoner kubikmeter, motsvarande 23 fyllda Globenarenor. Det ingår i den nationella planen för transportinfrastruktur 2018–2029 och projektet i sin helhet är värt cirka 5,7 miljarder kronor. Syftet är effektivare transporter med lägre bränsleförbrukning och utsläpp per transporterat ton gods. Projektet sker i samarbete mellan Luleå Hamn, Luleå kommun, Sjöfartsverket och Trafikverket. Genomförare är Luleå Hamn och Sjöfartsverket.
Stora tunga klimatsatsningar
- I Luleå har företaget HYBRIT utvecklat en teknik för produktion av fossilfri järnsvamp som verifierats i ett pilotprojekt. Företaget ägs gemensamt av SSAB, LKAB och Vattenfall. LKAB planerar för utveckling av den tekniken vid en demonstrationsanläggning i Gällivare, som man nyligen fått miljötillstånd för.
- SSAB investerar 4,5 miljarder euro (cirka 50 miljarder kronor) i ett nytt elektrostålverk i Luleå, med planerad driftsättning i slutet av 2029. När masugnsproduktionen ersätts av ljusbågsugnar väntar landets totala koldioxidutsläpp att minska med omkring sju procent. För satsningen tilldelas 1,45 miljarder kronor från EU och Tillväxtverket, som bland annat ger stöd till stålindustrins omställning i Norrbotten.
- SSAB investerar även omkring 10 miljarder kronor i omställning av Oxelösunds stålverk, vilket beräknas minska landets koldioxidutsläpp med ytterligare cirka tre procent. 2025 uppgick landets utsläpp av koldioxid till 46,7 miljoner ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära statistik. Sammantaget innebär SSAB:s omställning i Luleå och Oxelösund att landets koldioxidutsläpp minskar med cirka tio procent när anläggningarna är i full gång.
– Man kan lugnt säga att det är mycket på gång här uppe. Den aktuella upphandlingsmodellen i Boden med OPS, kan säkert bli ett exempel på hur möjligheter skapas för att realisera projekt. Modellen skapar också en större flexibilitet för liknande investeringar, summerar Johannes Pettersson.
