Varje del kanske inte ser så stor ut var för sig, men tillsammans har de gjort stor skillnad.
Mats Karlsson, produktchef, Thomas Betong
Kvarteret Takryttaren är ett nytt bostadsprojekt i Uppsala. Här bygger Uppsalahem hyresrätter, ett LSS-boende och 70 delningsbostäder tillsammans med totalentreprenören NCC och Thomas Betong som betongleverantör. Redan från start har projektet haft högt ställda klimatmål.
– Uppsalahem satte en tuff klimatbudget med höga klimatmål i sin upphandling. Det har drivit på NCC och oss på Thomas Betong att göra vårt allra bästa för att leva upp till och även försöka överträffa kraven, säger Mats Karlsson, produktchef på Thomas Betong.
Rekordlåga CO₂-nivåer
De gemensamma ansträngningarna har gett tydliga resultat. Enligt preliminära kalkyler har projektet klarat sitt klimatmål med råge. Som lägst har man nått 88 kilo koldioxidekvivalenter per kubikmeter betong. Det är en nivå som enligt Mats Karlsson sannolikt aldrig tidigare har uppnåtts i ett liknande projekt.
– Detta är inte resultatet av en enskild åtgärd. Vi har tillsammans med NCC skruvat på många parametrar samtidigt – från konstruktion till val av specifikation, optimering av recept, produktionsuppföljning och förbättringar. Varje del kanske inte ser så stor ut var för sig, men tillsammans har de gjort stor skillnad.
Uppsalahems klimatkrav i upphandlingen, NCC:s betongval och optimerade konstruktioner, Thomas Betongs skräddarsydda produkter och noggranna uppföljning under produktionen – allt detta har tillsammans bidragit till den låga klimatpåverkan.
Nära samarbete viktigt för framgången
En viktig nyckel till framgång har varit det nära samarbetet mellan alla inblandade parter redan från start. Parterna har haft täta möten och mycket kommunikation sinsemellan genom hela projektet. Det har funnits forum för både dialog och reflektion för att ta vara på lärdomar under resans gång.
– Vi har haft betydligt fler samverkansmöten än vad som är vanligt i den här typen av projekt. Uppsalahem har utmanat oss och ständigt pressat oss att bli ännu bättre. Jag vill påstå att det är en framgångsfaktor att beställare, entreprenörer och betongleverantör sitter i samma rum och diskuterar på det sätt som vi har gjort i Takryttaren, säger Mats Karlsson.
Optimerade recept
För Thomas Betongs del har arbetet omfattat både prefabprodukter och fabriksbetong. De har, i nära dialog tillsammans med NCC, gått igenom specifikationer, hållfasthetskrav, väggtjocklekar och armeringsmängder för att hitta rätt lösning på rätt plats. Samtidigt har recepten optimerats för att minska mängden cement och använda så stor andel alternativa bindemedel som standarden tillåter.
– Vi har skruvat på alla parametrar för att kunna sänka den totala mängden cement i recepten. Det kan kanske låta enkelt att bara skruva lite på ett recept, men när man pressar gränserna så här mycket påverkas också gjutbarhet, hållfasthetsutveckling och produktion. Därför har vi behövt jobba väldigt noggrant med testning, uppföljning och anpassningar i produktionen, säger Mats Karlsson.
Bygger på teoretisk studie
Arbetet i Takryttaren bygger inte på en enskild produkt eller ett enskilt nytt recept som tagits fram för just det här projektet. Grunden lades redan för flera år sedan, när IVL Svenska Miljöinstitutet genomförde en teoretisk studie för att undersöka hur långt det skulle vara möjligt att minska klimatpåverkan från en betongstomme.
– Vi såg redan då att det fanns stor potential att reducera klimatavtrycket. Nu har vi kunnat visa att det inte bara fungerar på skrivbordet, utan även i praktiken. Takryttaren har blivit ett sätt att omsätta de teoretiska lösningarna i ett verkligt projekt, säger Mats Karlsson.
Maxat alternativa bindemedel
En viktig del i arbetet har varit att ersätta delar av cementen med alternativa bindemedel, bland annat masugnsslagg från stålindustrin. Det minskar klimatpåverkan, men påverkar också betongens egenskaper. Den här typen av klimatförbättrad betong reagerar långsammare i början och kräver rätt förutsättningar för att härda och utveckla hållfasthet.
– Efter en månad är skillnaden ofta inte så stor. Men i början, efter några dagar och upp till någon vecka, märks det att betongen härdar långsammare. Det är en annan produkt som beter sig lite annorlunda, och då behöver både vi och arbetsplatsen anpassa oss efter det, säger Mats Karlsson.
För att kunna följa utvecklingen mer exakt har projektet därför använt MinBetong® som är Thomas Betongs digitala kundportal och app som ger kunder full kontroll över sina betongleveranser och projekt. Där kan man följa resultaten från den digitala hållfasthetsmätningen, där sensorer mäter betongens härdning i realtid.
– Det har gjort det möjligt att arbeta mer datadrivet och på ett mycket mer exakt och kontrollerat sätt anpassa både produktval och produktionen efter betongens faktiska hållfasthetsutveckling, säger Mats Karlsson.
Kräver rätt kompetens tidigt
För Mats Karlsson är en av de viktigaste lärdomarna från Takryttaren att den här typen av tekniksprång kräver rätt kompetens tidigt i projektet. När klimatpåverkan pressas så långt ner behöver både konstruktion, materialval, produktion och uppföljning hänga ihop redan från början.
– Även om projektet har löpt på bra har vi lärt oss att vi behöver involvera ännu mer kompetens ännu tidigare när vi gör den här typen av satsningar. Man måste ha respekt för att nya saker kan hända längs vägen.
Samtidigt visar projektet att en optimerad betongstomme kan nå klimatnivåer som tidigare ofta förknippats med trästommar.
– Framför allt har Takryttaren visat att det går att projektera och bygga tunga husstommar i betong med alla de fördelar som finns kring brandsäkerhet, ljudisolering, styvhet, fukttålighet och livslängd och samtidigt nå ett mycket lågt klimatavtryck för hela stommen – på en nivå som tidigare ofta bara har förknippats med trästommar, säger Mats Karlsson.
