Totalt skulle vi behöva cirka 1,5 – till 1,6 miljoner betongsliprar till hela Inlandsbanan
BJÖRN SÖDERHOLM, INFRASTRUKTURCHEF INLANDSBANAN

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har satt den regelbaserade världsordningen under stark press. Lägg därtill snabba och oförutsägbara händelseförlopp.
– Det är därför angeläget att skyndsamt vidta åtgärder för att stärka totalförsvarets förmåga, sa infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i somras vid presskonferensen där han berättade om att regeringen satsar cirka 30 miljarder kronor 2026-2034 på investeringar i transportinfrastruktur. Prioriterade utifrån Försvarsmaktens behov som också ökar totalförsvarsförmågan.
”Det handlar i stor utsträckning om Inlandsbanan”, sa infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Men hur mycket som skulle satsas på banan gavs inget tydligt svar på.
En ändamålsenlig transportinfrastruktur är central för att möjliggöra militära transporter och kunna upprätthålla ett fungerande samhälle vid höjd beredskap och ytterst krig.
– De två-tre senaste vintrarna har Försvarsmakten använt Inlandsbanan för att flytta materiel och i samtliga fall rör det sig om längre och tyngre transporter, berättar Björn Söderholm, infrastrukturchef vid Inlandsbanan med säte i Östersund.
Begränsad axellast
På sträckan Mora-Arvidsjaur är 22,5 ton största tillåtna axellast, (STAX). En mycket viktig parameter för att specificera järnvägar och säkerställa att fordon kan trafikera banan. Det är också standard för det svenska järnvägsnätet liksom i övriga Europa.
Men från Arvidsjaur och norrut är 20 ton största tillåtna axellast, vilket är ett problem i dagsläget för Inlandsbanan. Ett annat bekymmer är att det behövs fler och längre mötesplatser för tågseten längs hela sträckningen. Flertalet är i dag 400 meter långa men de skulle behöva ha en längd om 600 meter.
– I fjol var det flera markras i Västernorrland och det ledde till att delar av tågtrafiken kunde ledas om till Inlandsbanan. Men vi kunde inte ta emot all trafik utifrån rådande belastningsgränser. Fler fördelar med Inlandsbanan är att den inte är lika sårbar som stambanan, eftersom den inte har eldrift eller automatiserat signalsystem. Tågen drivs med diesel och vi har manuellt signalsystem med tågklarerare, fortsätter Björn Söderholm.
Viktiga åtgärder
Enligt statistiken finns en femtedel av all skog inom en fem milsradie från Inlandsbanan.

För att öka timmertransporterna och göra dem mer attraktiva för skogsbolagen måste bärigheten öka och banan uppdateras. Inlandsbanans ledning har tidigare presenterat förslag till alternativ finansiering så staten slipper stå för alla pengar, plus att man kommer fram snabbare i processen. Detta är en vanlig modell i Europa och Trafikverket undersöker nu denna möjlighet.
Redan 2017 började man jobba för att få en finansiell bild av nödvändig upprustning på sträckan Mora-Gällivare. Den uppdaterades sedan i form av en RFI, Request for Information som 2025 skickades in till staten som underlag för en möjlig alternativ finansiering och tillvägagångssätt för totalupprustning av Inlandsbanan. RFI:n omfattade sex delar: spårbyte, bärighetshöjning, hastighetshöjning, förlängda mötesspår, modernt signalsystem och ombyggda plankorsningar.
En möjlighet är att Inlandsbanan går ut och gör upphandling om en upprustad bana, beskriver hur den ska se ut med tillhörande prestanda. Då skulle det kunna vara ett konsortium som sedan går in och finansierar, bygger och underhåller i exempelvis 30 år. Ett sätt att få in kapital och ger den som bygger chansen att vara innovativ och bygga på ett smartare sätt.
Björn Söderholm nämner också tvärbanan Arvidsjaur-Jörn, som skulle kunna avlasta både Malmbanan och Norra Stambanan på vägen ut till kusten. Tvärbanan har försett med ny räls och betongslipers för att tas i bruk inom något år. Norrbotten är väldigt ”hett” med tanke på omställningen till fossilfri produktion inom gruvnäringen. Rustningen av tvärbanan ger smidigare transportlogistik ut till hamnarna vid kusten.
Behöver 1,5 miljoner sliprar
– På Malmbanan har nya sliprar och ny räls lagts för att öka belastningsgraden och därmed även transportvolymerna. De gamla i betong ligger i dag på Trafikverkets upplag i Arvidsjaur. Vi kommer att byta ut våra träsliprar mot 90 000 begagnade i betong till tvärbanan Arvidsjaur-Jörn. Totalt skulle vi behöva cirka 1,5–1,6 miljoner betongsliprar till hela Inlandsbanan. Vi har pratat med flera leverantörer, däribland Heidelberg Materials Precast A-Betong. För logistik och materialförsörjning är så viktigt säkra upp i tid.
Tvärbanan Arvidsjaur-Jörn kan avlasta både Malmbanan och Norra Stambanan på vägen ut till kusten. Norrbotten är väldigt ”hett” med tanke på omställningen till fossilfri produktion inom gruvnäringen och rustningen ger smidigare transportlogistik ut till hamnarna vid kusten.
Inget besked har dock kommit än från regeringen om hur stor del av beslutade 30 miljarder kronor som ska gå till Inlandsbanan. Det är bara att vänta och se, tids nog kommer beslut.
– Det var för ungefär ett år sedan som raset i Västernorrland inträffade och då gick det inte att köra tåg längs stambanan norr om Sundsvall. Däremot kunde tågen köra in till Östersund och ta Inlandsbanan norrut, även om det gick lite saktare hos oss. Det var då som industrin fick upp ögonen för oss och förstod Inlandsbanans potential, summerar Björn Söderholm.