Jag älskar kemikalier och jag älskar att jobba i labbet!
Ipek Yilmaz, kemiingenjör, sika
För tre år sen fick kemiingenjören Ipek Yilmaz från Istanbul i Turkiet ett samtal från sin vän och kollega på Sika i Sverige. ”De söker kemiingenjörer här i Spånga – du borde skicka in en ansökan och börja jobba med mig!”, uppmanande hon. Först var Ipek lite tveksam till att byta land, jobb och kollegor, men efter kort betänketid hade hon bestämt sig – så klart hon skulle prova sin lycka i ett nytt land.
– Då jobbade jag som polymerkemist på Sika i Turkiet och trivdes jättebra med det, men när den här chansen dök upp lät det för spännande för att tacka nej till. Så jag skickade in en ansökan, fick komma på intervju och tre månader senare hade jag flyttat till Sverige och börjat på mitt nya jobb.
En bred roll på labbet
Det är inget hon ångrar idag. Ipeks arbetsdagar är späckfyllda av spännande forskning och utveckling på labbet vid Sikas produktionsanläggning i Spånga. Jobbet är mycket varierat, och allt hon gör är strikt konfidentiellt eftersom det handlar om företagets innersta kärna – recepten till de produkter som Sikas kunder köper för att använda som tillsatsmedel i sin betong.
– Min roll är väldigt tvärfunktionell – jag står lite mitt i korsningen och samlar in information från alla håll. Jag får input från inköpsavdelningen, produktionen, produktchefer och ibland direkt från säljteamet om en kund upplever problem eller har nya behov. Det kan till exempel vara att deras cement har förändrats, vilket påverkar våra produkter. Då behöver jag anpassa vår formulering så att allt fungerar som det ska.
Passion för kemi
Arbetsdagarna handlar om allt från att testa nya tillsatser och förfina recepten till att undersöka nya råmaterial och en hel del annat. En del av tiden spenderas i labbet, en del ute på fältet och ytterligare en del vid datorn. Jobbet är dynamiskt och det händer ständigt nya saker i labbet där de utför tester.
– Jag älskar kemikalier och jag älskar att jobba i labbet! Det är så fascinerande att se att så lite som en procents förändring i en tillsats kan göra så stora skillnader i produktens slutresultat. Det är väldigt stimulerande och spännande.
I Sverige har Sika, som är ett världsomspännande företag med schweiziska rötter, både utveckling och produktion, vilket gör det möjligt att anpassa lösningarna direkt efter kundernas behov. I Spånga finns både labb och fabrik, och mycket av det som produceras går direkt till svenska byggprojekt. Eftersom Sikas produkter tillverkas i
Spånga måste varje ny lösning fungera i den lokala produktionen – och med de råvaror som finns tillgängliga.
– Råmaterial kan förändras, och då måste jag se till att det inte orsakar problem i tillverkningen. Det är alltid ett nära samarbete med produktion och produktchef, säger Ipek.
En särskilt viktig fråga just nu är att utveckla produkter med lägre klimatpåverkan.
– Alla jobbar med att minska sitt koldioxidavtryck. Vi försöker ta fram bättre produkter som uppfyller kraven men även bidrar till ett lägre koldioxidavtryck. Det är en stor utmaning, men också väldigt spännande.
En barndomsdröm
Att hon skulle arbeta med någon form av kemi eller biokemi som vuxen var Ipek Yilmaz ganska säker på redan som liten, då hon fick följa med sin pappa till hans arbetsplats som var ett kemilaboratorium. Där fascinerades hon av alla vätskor, provrör och annat spännande som hon bara fick titta på, men inte röra. Där väcktes också drömmen om att själv jobba på laboratorium i framtiden, men att det skulle bli inom området betong hade hon däremot ingen aning om då.
– Jag har alltid fascinerats av vetenskap och kemi. Att det blev just betongindustrin var mer en slump. Det är jag dock glad över idag för jag trivs jättebra med mitt jobb och det arbete jag gör här på Sika.
Hur var det då att komma från ett varmt land som Turkiet till ett kallt och mörkt land som Sverige och dessutom jobba med betong, som ju påverkas olika beroende på klimatet?
– Jag får ofta frågan om jag har vant mig vid mörkret och kylan ännu, men då brukar jag svara att det är många som är födda här i Sverige och som ändå inte har vant sig vid det, så ni får ge mig några fler år, säger Ipek med ett skratt.
Ovan vid kyla
Kylan var faktiskt något av en chock, speciellt när hon besökte en gruva uppe i Kiruna. Hon har dessutom fått lära sig hur man hanterar just extrem kyla när det kommer till betongblandning.
– När jag flyttade hit visste jag inte att det kunde vara så kallt och blev lite överraskad av att man måste värma upp ballastmaterialet och vattnet för att hydratiseringen ska komma i gång i kylan. Däremot kände jag till att man i varma länder som Dubai gör tvärtom – kyler ned vattnet med is för att sakta ned reaktionen.
Men trots kylan och mörkret tycker Ipek om sitt nya hemland och tillägger att hon trivs jättebra i Stockholm och har etablerat sig så fint i stan att hon numera är något av en ”tour guide” åt alla sina vänner och släktingar som kommer på besök från Turkiet.
– Jag får besök hemifrån minst en gång i månaden så det finns många tillfällen att visa runt i stan. En av mina favoriter är Rosendals trädgårdar på Djurgården – där är det alltid så fint att besöka och ta en fika!
