Bildligt talat kan vår metod jämföras med att slänga in tusentals tvättsvampar i trumman. Torrtvättballasten absorberar slammet tack vare sin naturliga absorption. Därefter matas det ut och efter torrlagring i 24 timmar kan ballasten sedan återanvändas flera gånger om.
SVEN-HENRIK NORMAN, GLOBAL PRODUKTCHEF, MAPEI
Företaget lanserade 2012 tvåkomponentsprodukten Re-Con Zero Evo för fullständig återvinning av returnerad betong från betongbilarna.
Senare kom uppföljaren Re-Con Dry Washing som minimerar tvättslammet och minskar tvättvattenförbrukningen när trumman ska göras ren.
Sven-Henrik Norman, global produktchef vid Mapei berättar om upprinnelsen:
– En norsk kund tyckte att vår ursprungliga produkt var bra för att hantera bilar med betong i retur till fabriken. Det rör sig på totalen om tre- till fem procent av leveranserna som i sin tur beror på svårigheten att uppskatta den betongmängd som behövs. Men följdfrågan löd: Hur hanterar jag sedan slamresterna som blir kvar i trumman?
De flesta bilarna kommer tillbaka tomma på betong, men det finns alltid cirka 250 liter cementhaltigt slam kvar på insidan av en tom betongbil. Innan miljöaspekten kom in i branschen hände det allt som oftast att chauffören kunde använda uppemot 1,5 kubikmeter vatten dagligen för att få trumman ren, för att sedan tömma ut vattnet med cementresterna.
Slamvattnet får naturligtvis inte bara släppas ut från fabriken. Fram tills nu har det funnits två alternativ för hantering av slammet: antingen behövs stora bassänger för sedimentation av slammet eller också behöver dyr processutrustning inköpas.
Suger som tusentals tvättsvampar
– Den norske kundens fråga och behov gjorde att vi började testa Re-Con Zero ballastens förmåga att suga upp slam i trumman. Denna typ av ballast har betydligt högre absorptionsförmåga än naturlig ballast. När företaget i fråga sedan testade vår produkt för att få ut det cementhaltiga slammet blev det verkligen en positiv överraskning. Faktum är att upp emot 80 procent av betongbilens slam tas upp av ballasten, säger Sven-Henrik Norman.
Arbetet sker på följande sätt. Från en matarficka via transportband matas cirka 2,5 ton ballast, producerad av returbetong, in i trumman. Ballasten suger sedan upp slamresterna som annars hade behövt spolas ut med vatten.
Används flera gånger om
– Bildligt talat kan vår metod jämföras med att slänga in tusentals tvättsvampar i trumman. Torrtvättballasten absorberar slammet tack vare sin naturliga absorption. Därefter matas det ut och efter torrlagring i 24 timmar kan ballasten sedan återanvändas flera gånger om. Mätningar visar att det cementhaltiga avfallet minskar med 80 procent vid varje torrtvätt jämfört med konventionell tvätt. Om betongbilstrumman tvättas på konventionellt sätt rör det sig om tusentals ton med slam innehållande tungmetaller, som ska hanteras varje år. Vid användning av stora mängder vatten upplöses krom och andra tungmetaller i cementslamresterna. Det ger en flytande avfallsström med stora risker vid läckage.
När ballasten tappat i uppsugningsförmåga ”pensioneras” materialet för att gjutas till betongklossar, precis som Lego fast i större format. Det är ett vanligt sätt att hantera returbetong som blir fullt funktionsdugligt i den nya skepnaden. Alternativet är att returbetongen hamnar på deponin.
Intresset för den vidareutvecklade produkten har varit stort från branschens sida eftersom miljöaspekten, och inte minst behovet av minskad vattenförbrukning, ligger helt rätt i tiden.
– Faktum är att den investering som krävs för att börja med torrtvätt är betydligt lägre än om man ska sätta upp en mekanisk tvättslams-återvinning med filterpress och ytterligare utrustning, tillägger Sven-Henrik Norman.
I Norge har man redan en ganska tuff lagstiftning på området när det gäller tillåtna gränsvärden för pH och tungmetaller vid betongfabrikerna. I Sverige finns i stort sett samma regelverk, men det kan variera i kommun från kommun hur reglerna följs upp.
– Med torrtvätten ser vi till att inget avfall uppstår från första början. I det i princip torra tvättsystemet omvandlas slam till ballast. Det kan suga upp mer slam och ersätta jungfrulig ballast i betongproduktionen. Både miljön och betongföretaget blir vinnare, summerar Sven-Henrik Norman.
Färre transporter till deponi
Sydsten, med säte i Malmö, använder sedan tre år Mapeiprodukten vid fabriken i Halmstad. Det berättar produktionschef Jimmy Spencer med ansvar för anläggningarna i Helsingborg, Halmstad och Varberg.
– Körningarna till deponin har minskat med cirka 70 procent och vi sparar cirka 1,5 kubik vatten per bil och dag vid spolningen efter att torrtvättballasten använts. Chaufförerna får fortfarande göra en viss eftersköljlning av betongbilen efter torrtvätten. Det spelar mindre roll eftersom vattnet som kommer ut i princip bara innehåller lite sand och ytterst lite slam. Vattnet är lätt att återvinna både till biltvätt och som vatten i ny betong, eftersom det är stabilt lågt i pH och slamhalt berättar Jimmy Spencer.
När det förbrukade materialet från torrtvättsprocessen använts 10-15 gånger gjuts betongblock av dessa som säljs i stället för att köras till deponi i form av slamavfall.
Utvärdering pågår som får visa om Mapeiprodukten ska användas vid Sydstens övriga anläggningar.
