Redan efter tre månaders härdning kan man se en tydlig skillnad.
Oskar Linderoth, forsknings- och utvecklingsledare, Swerock
Alla som arbetar med betong vet att fukt är en central faktor i processen. Vatten behövs för att blanda betongen och för att bindemedlet, som i huvudsak är cement, ska hydratisera. Men fukt är också inblandat i de flesta nedbrytningsmekanismer som kan skada betongkonstruktioner under deras livslängd. Detta gäller inte minst vid gjutning av betonggolv som ska beläggas ett ytskikt, till exempel plastmatta eller parkettgolv.
Ändrade förutsättningar kräver ny data
Problemet är att den data på betongens fuktegenskaper som används i dag för att räkna på till exempel uttorkning är 30–50 år gammal och bygger på helt andra cementtyper än de som används numera. Betongens sammansättning har förändrats, inte minst genom att en allt större del av cementet ersatts med andra bindemedel som slagg och flygaska. Därför har Swerock tillsammans med Lunds universitet tagit fram nya mätdata som visar hur dagens klimatförbättrade betong faktiskt beter sig när det kommer till fukt och uttorkning.
– Vi har haft hyfsad koll på hur fuktegenskaperna ser ut för traditionell betong med vanlig cement, men vi såg ett behov av att ta fram nya data för vår klimatförbättrade ECO-Betong och samtidigt utveckla mätmetoderna för att bestämma betongens fuktegenskaper, säger Oskar Linderoth, forsknings- och utvecklingsledare på Swerock och en av forskarna bakom studien.
Finare porer – snabbare torktid
Förutom cement innehåller ECO-Betong även Merit, en masugnsslagg och bindemedel som tillverkas av Swerocks dotterbolag Swecem i Oxelösund. Inblandningen av Merit bidrar bland annat till att betongen över tid får en förfinad porstruktur. Resultaten i studien visar att ECO-Betong med Merit torkar bättre än traditionell betong, främst tack vare en större självuttorkning. Det förklaras av den finare porstrukturen som innebär att en större andel av porerna töms vid lägre relativ fuktighet.
– Vi har även studerat hur fukttransporten förändras under härdningen när man ersätter cement med slagg. När vi blandar i slagg blir betongen tätare och transportförmågan lägre än i traditionell betong. Redan efter tre månaders härdning kan man se en tydlig skillnad, säger Oskar Linderoth.
Tätare än ytskiktet
Med en större självuttorkning och en tätare struktur är ECO-Betong inte lika beroende av klimatet runtomkring för att torka ut. I vissa fall kan betongen till och med vara tätare än ytskiktet som ska läggas ovanpå.
– Det gör att risken för höga fuktnivåer i ytan minskar. Fukttransporten genom betongen kan då gå långsammare än genom till exempel vissa plastmattor, vilket innebär att fuktnivån aldrig stiger under ytskiktet, fortsätter Oskar Linderoth.
Detta betyder i sin tur att gränsvärdet för hur hög den relativa luftfuktigheten får vara i betongen innan man lägger vissa plastmattor skulle kunna höjas från det tidigare rekommenderade mätvärdet på 85 procent relativ luftfuktighet till exempelvis 90 procent för flera typer av ECO-Betong. En förändring som kan ge stora tids- och kostnadsbesparingar i många byggprojekt.
– Det förutsätter dock att man gör en så kallad omfördelningsberäkning som visar att den relativa luftfuktigheten närmast ytskiktet aldrig överstiger den högsta tillåtna nivån, trots den extra fukten på det rekommenderade mätdjupet, säger Oskar Linderoth.
Krossar myter om klimatförbättrad betong
Resultaten är extra intressanta eftersom en vanlig missuppfattning är att klimatförbättrad betong skulle ha sämre teknisk kvalitet än traditionell, trots att det i många fall är tvärtom.
– Vår studie indikerar att flera tekniska egenskaper faktiskt blir bättre med alternativa bindemedel som slagg. En tätare betong har till exempel en större motståndskraft mot inträngande sulfater och klorider. Denna kunskap vill vi sprida i branschen så att alla förstår vilka möjligheter vi har att faktiskt bygga bättre med klimatförbättrad betong, säger Oskar Linderoth.
