Jag blev väldigt glad när jag såg att entreprenörerna redan hade valt klimatförbättrad betong utan att vi ens ställt krav på det.
Karvel Andersen, klimatspecialist Stockholmshem
Stockholmshems klimatmål för nyproduktion är glasklara: fram till år 2030 ska koldioxidutsläppen från alla nybyggnationer halveras. För att nå sitt mål har företaget fattat ett principbeslut att enbart använda klimatförbättrad betong i alla sina nybyggnadsprojekt.
– Det är den förändring som har den i särklass största, enskilda effekten på klimatavtrycket, vilket i praktiken gör den till ett måste i våra nyproduktionsprojekt om vi ska nå våra klimatmål, säger Stockholmshems klimatspecialist Karvel Andersen och tillägger att just stommaterialet spelar en avgörande roll när det kommer till utsläpp av växthusgaser eftersom det utgör en så stor del av hela projektet.
Redan på plats i flera projekt
När Karvel Andersen klev på sitt uppdrag som klimatspecialist hos Stockholmshem i början av 2024 såg han tidigt en potential i att introducera klimatförbättrad betong. Han hade sett vilka klimatfördelar det ger på sin tidigare arbetsplats, Skanska, och ville ta med sig detta till sin nya arbetsgivare. Men vid en genomgång upptäckte han att man redan hade börjat använda klimatförbättrad betong i alla Stockholmshems nyproduktionsprojekt, utan att det fanns något formellt krav. Det gjorde vägen till ett principbeslut betydligt kortare.
– Jag blev väldigt glad när jag såg att entreprenörerna redan hade valt klimatförbättrad betong utan att vi ens ställt krav på det. Det visade att branschen själv var redo, säger Karvel Andersen.
Riktigt så har det däremot inte alltid varit, tillägger han.
– Jag har stött på en hel del seglivade myter där branschfolk fortfarande tror att den här typen av betong är sämre och har längre torktid än traditionell betong, vilket inte stämmer. Tvärtom visar empiriska studier och praktiska mätningar att klimatförbättrad betong torkar snabbare efter det initiala skedet och därmed gör att man kan korta ledtiderna i byggprojekten.
Klimattrappa ska bidra
Sedan 2019 klimatberäknar Stockholmshem alla sina nybyggnadsprojekt. För att nå målet med ett halverat klimatavtryck från nyproduktion till år 2030 har de även infört en så kallad klimattrappa som hämtat inspiration från såväl Boverket som andra aktörer som har genomfört liknande initiativ. I klimattrappan får varje projekt ett tydligt målgränsvärde för koldioxidutsläpp, som baseras på året då bygglovsansökan kom in. Ju senare bygglov, desto strängare krav. I praktiken betyder det att val av stommaterial, armering, prefabelement och inte minst typ av betong måste göras tidigt.
– Så fort vi fastställt den yttre gestaltningen i våra nybyggnadsprojekt beräknar vi mängden betong, stål och andra material, vilket gör det möjligt att se klimatpåverkan tidigt i processen. Tack vare dessa beräkningar vet vi var de stora klimatvinsterna finns och kan justera utformning och materialval redan i planeringsfasen, säger Karvel Andersen och fortsätter:
– Mina överslagsberäkningar visar att, rätt optimerat, kan klimatförbättrad betong sänka det totala klimatavtrycket i ett byggprojekt med tio procent eller mer vid nyproduktion.
Säker på att nå målet
Han är övertygad om att Stockholmshem kommer att klara av klimattrappan som de har satt upp.
– Så länge viljan finns och vi inte låter förutfattade meningar om klimatförbättrad betong komma emellan är jag helt säker på att vi kommer att klara våra mål.
