Vi som jobbat med utredningen är mycket väl medvetna om att rustning och nybyggnation av skyddsrum kostar mycket pengar. Men världen har blivit betydligt farligare på bara några år. Generellt sett har vi lika stort skyddsbehov som under kalla kriget.
REGERINGENS UTREDARE BRITT BOHLIN LEDDE ARBETET OM STÄRKT SKYDD FÖR CIVILBEFOLKNINGEN VID HÖJD BEREDSKAP
Regeringen fattar den 6 maj 2021 beslut om att tillsätta en särskild utredare för att analysera och lämna förslag på ett stärkt skydd för civilbefolkningen i händelse av krig. Uppdraget går till Britt Bohlin, tidigare landshövding i Jämtland, tidigare vice ordförande i riksdagens försvarsutskott, tidigare direktör för Nordiska rådet och ordförande i sammanlagt fyra statliga utredningar. Vid sin sida har hon denna gång tre utredningssekreterare, sex sakkunniga från olika departement samt tolv experter från kommuner och myndigheter.
Bakgrunden utgörs av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. I uppdraget ingår bland annat att se över behoven av nya skyddsrum samt status på befintliga skyddsrum.
Utredningen konstaterar att Sverige har drygt 64 000 skyddsrum med plats för cirka sju miljoner människor. De började byggas i stor skala under andra världskriget och under kalla kriget, 1945 – 1991, var det krav på skyddsrum vid nybyggnationer. Efter 1990-talet minskade den yttre hotbilden och byggkrav på skyddsrum avskaffades i praktiken. Många skyddsrum, främst i äldre bostadsområden i större städer, är gamla och slitna med bristande underhåll, trasiga dörrar, dålig ventilation etcetera.
Ingen ”omfattande” nybyggnation
I dag saknas det generellt sett skyddsrum i nybyggda bostadsområden, inte minst i storstäderna. Forum Betong har tidigare belyst skyddsrumsituationen. Företaget Skyddsrumsspecialisten har på eget initiativ tagit fram ritningar för nyckelfärdiga, prefabricerade skyddsrum i armerad betong för användning ovan mark, alternativt som cykelförråd eller returåtervinning. Om kriget skulle komma kan lokalen snabbt ställas om till skyddsrum. Modellen är enkel och snabb för att kunna beställa material och utförande.
I regeringens proposition gällande Totalförsvaret 2025–2030 (daterad 14 oktober 2024) skrivs följande om skyddsrum: ” I november 2022 tog regeringen emot betänkandet Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap (SOU 2022:57). Förslagen bereds i Regeringskansliet. I likhet med Försvarsberedningen anser regeringen att Prop. 2024/25:34 det i nuläget inte bör planeras för omfattande nybyggnation av skyddsrum. Befintligt skyddsrumsbestånd ska nyttjas, och det bör därför inventeras och kontrolleras i högre takt än tidigare”.
Kritisk
– Vi upplever snarare en minskad kontroll av befintliga skyddsrum. Jag ställer mig mycket tveksam och kritisk till om det verkligen görs tillräckligt många kontrollbesiktningar för att få fram rätt statusbild, kommenterar Jacob Holm vd för Skyddsrumsspecialisten och fortsätter:
– Fler krig växer fram i världen och vi svenskar folket litar fullt ut på att politiker och myndigheter tar sitt ansvar och fullföljer vad de sagt tidigare. Det skulle bli ett annat ljud i skällan om folk visste att det saknades tusentals skyddsrumsplatser, understryker han.
Britt Bohlin håller med. Hon hade hoppats på att upprustningen av totalförsvaret hade inneburit att en del av medlen gått till satsning på nya skyddsrum.
– Jag synar verkligen om det finns skyddsrum i alla nybyggda sjukhus som uppförs. Likaså synar jag om det rent generellt finns skyddsrum på alla äldreboenden och i andra byggnader där människor med rörelsehinder befinner sig, säger hon.
20–25 nya skyddsrum per år
Utredningen Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap slår alltså fast att 2500 – 5000 årliga nya skyddsrumsplatserna behöver uppföras under en femårsperiod. Det motsvarar cirka 20–25 nya skyddsrum per år med cirka 100 platser per skyddsrum. Den årliga kostnaden, där staten står för merparten, beräknas enligt utredningen till 745–778 miljoner kronor årligen eller cirka 3, 8 miljarder kronor i 2022 års penningvärde inklusive upprustning av gamla skyddsrum och underhåll. I summan ingår även etablerande av så kallade skyddade utrymmen som garage, tunnlar och källare.
Skyddsrum ska prioriteras i utsatta områden som storstäder, områden nära samhällsviktig verksamhet och som kan utgöra sannolika mål vid angrepp.
Vart femte år behövs sedan kontroll av funktionen hos skyddsrum och skyddade utrymmen. Staten bör stå för merkostnaden när det gäller nya skyddsrum. Det senaste skyddsrummet uppfördes cirka 2002. Därefter har skyddsrum byggts bara i samband med ny- och ombyggnationer av byggnader med befintliga skyddsrum.
– Under utredningens gång har nya behov uppkommit, inte minst ur geopolitiskt perspektiv. Gotland är mycket känsligt och utsatt på grund av sitt strategiska läge i Östersjön. Vi som jobbat med utredningen är mycket väl medvetna om att rustning och nybyggnation av skyddsrum kostar mycket pengar. Men världen har blivit betydligt farligare på bara några år. Generellt sett har vi lika stort skyddsbehov som under kalla kriget, säger Britt Bohlin.
- 7 november 2022 överlämnas den färdiga utredningen till regeringen.
- 25 januari 2023 har en del remissvar inkommit från 174 olika parter. Listan uppdateras sedan 16 juni 2023.
- 28 mars 2023 läggs information ut om remissinstansernas svar.
- 9 januari 2026 skickas den nya lagen på lagrådsremiss där Lagrådet granskar så den inte strider mot grundlagen etcetera.
- 24 februari 2026 lägger regeringen en proposition, ett förslag, till riksdagen om det nya lagförslaget.
- Den 1 juni 2026 föreslås lagförslaget börja gälla.
Regeringsförslaget innebär en tydligare ansvarsfördelning jämfört med i dag: Fastighetsägare är skyldiga att ställa i ordning ett skyddsrum eller skyddat utrymme vid höjd beredskap, varje kommun ansvarar för att förmedla information om skyddsalternativen och lagändringarna ska skapa en tydlig planering och ansvarsfördelning för skyddsfrågor vid byggande och ombyggnad. Vidare föreslås ändringar i plan- och bygglagen.
Oklart
Det är MCF, Myndigheten för civilt försvar, tidigare MSB, som ska bedöma behovet av nya skyddsrum och besluta om var de ska byggas. Inriktningen är att nya skyddsrum främst bör byggas i flerbostadshus och större byggnader där många vistas som arbetsplatser och offentliga lokaler.
I lagförslaget sägs dock inte ett enda ord om när:
- MCF kan inleda arbetet för lokalisering av nya skyddsrum
- Tidsmässigt ta beslut om upphandling och tidsspann för upphandlingstidens längd
- När byggnationer ska inledas och när de nya skyddsrummen ska finnas på plats.
– Det är omöjligt att säga när skyddsrummen står på plats. Regeringen hade kunnat skicka avsnittet som enbart rör skyddsrum på snabbremiss till dåvarande MSB, men man valde att skicka hela utredningen till samtliga remissinstanser. I detta fall handlar det inte om att reglerna utgör ett hinder. Hindret utgörs av en bristande vilja att komma till skott, såvitt jag förstår. För i detta sammanhang är tidsfaktorn så oerhört betydelsefull, summerar Britt Bohlin.
Forum Betong har sökt Matheus Enholm (SD) vice ordförande i försvarsberedningen för kommentar. Han har ej varit möjlig att nå för kommentar.
Forum Betong har också sökt Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, för svar på frågor som ställts via mejl till pressekreteraren. Inga svar har lämnats (se frågorna som ställts i rutan här nedan)
