Agne Hörnestig

Hos Consolis Strängbetong är intern karriär en möjlighet till personlig utveckling. Konstruktionscheferna Christin Brännström och Kaarel Veibri lyfter fram lagkänsla, hållbarhet och innovation som nyckelfaktorer för trivsel och långsiktig karriär.

Vid bygget av en industrihall i Jönköping återanvände Skanska 4800 ton schaktmassor i betongreceptet. Tack vare samarbete mellan fyra leverantörer levererades betong med lägre klimatpåverkan samtidigt som kunden fick ett lägre pris – ett riktigt win-win-koncept.

Byggbetong John Dahlgren AB har vunnit utmärkelsen som Årets Hållbarhetsföretag i Västerbottens län för sitt arbete med klimatförbättrad betong. Företaget har utvecklat ett eget betongrecept som kan minska betongens klimatpåverkan med upp till 50 procent.

CarlGustav Solutions AB bildar en bolagsgrupp bestående av 19 företag inom entreprenad, konstruktion, montage och produktion av betongelement. Bolagsgruppen, med kontor i Sverige, Norge och Lettland, omsätter 1,7 miljarder kronor och samarbetet har utvecklats naturligt under året som en följd av framgångsrika projekt tillsammans.

LKAB Berg & Betongs laboratorium för ballast i Kiruna håller högsta klass på tester och analyser. Kvittensen för det är ackrediteringen av Swedac som bekräftar att metoder, utrustning och kompetens lever upp till de strikta kraven enligt standarder i Sverige och EU.

MSB vill säkra cementförsörjningen och föreslår Slite som riksintresse för totalförsvarets anläggningar. Förslaget, som nu är ute på remiss, motiveras av avsaknaden av alternativ för inhemsk cementförsörjning och begränsade importmöjligheter.

SCHWENK spelar en aktiv roll i den "gröna omställningen". De planerar att leverera klimatneutral cement till Sverige 2030 genom att införa en fullskalig koldioxidavskiljning vid sin fabrik i Brocêni, Lettland. Projektet förväntas fånga in 800 000 ton koldioxid årligen.

SGU har beslutat att utöka detaljavgränsningen för den viktiga kalkstensfyndigheten Filehajdar på Gotland, vilket delvis innefattar framtida kalkstensbehov som Heidelberg Materials söker 30-årigt brytningstillstånd för. Länsstyrelsen på Gotland avstyrker detta på grund av risk för skador på grundvatten och naturmiljö. Frågan avgörs nästa år i Mark- och miljödomstolen.

Sikakoncernen utvecklar en sand-app som på bara 25 sekunder kan analysera och kontrollera om betongens ballast behöver justeras. Appen är en betydande förbättring jämfört med dagens manuella metod och har redan väckt stort intresse bland kunder som ser potentialen i realtidsanalys av ballast.

Ingvar Börtemark är ett levande bevis på att det gäller att följa med i utveckling och forskning. Som dåvarande VD för AB Sydsten spelade han en avgörande roll i skapandet av Pepparholm, den konstgjorda ön som möjliggör Öresundsförbindelsens övergång från bro till tunnel.

I Kosterhavet har artificiella korallrev av klimatförbättrad betong placerats ut för att återskapa liv och stärka den marina mångfalden. Projektet syftar till att ersätta döda korallrev som påverkats av trålning och klimatförändringar, och skapa en gynnsam miljö där nya koraller kan växa.

Ett trähus i Skellefteå med tre våningar och 30 lägenheter totalförstördes i en snabbt spridande brand. Byggnadens träkonstruktion och brännbara fasad gjorde branden svår att kontrollera. Räddningstjänsten hade tidigare uttryckt oro över brandsäkerheten.

Heidelberg Materials investerar nästan 40 miljoner kronor i ny och modern utrustning för att uppdatera Vislanda-S fabriken. Divisionschef Rikard Bolmsvik betonar att den nya tekniken inte bara förbättrar produktionen utan också att företaget nu kan hantera marknadens växande krav på sliprar.

Svensk Betongs vd, Malin Löfsjögård, uppmanar kommuner med träpolicy att vara öppna för olika byggmaterial och släppa prestigen. Hon betonar att klimatkrav bör vara materialneutrala och omfatta hela byggnadens livscykel.

Brandskyddet i flervåningshus av trä är otillräckligt trots att byggregler följs, och lagkrav på egendomsskydd saknas. Trä bidrar till snabbare brandförlopp än betong, vilket leder till större skador och ökade kostnader. Forskning och utveckling behövs för att förbättra brandsäkerheten i dessa byggnader.