Thomas Betong är det företag som var först ut med klimatförbättrad betong i Sverige. Redan 2006 bestämde sig betongtillverkaren för att testa att ersätta cement med nya mer klimatvänliga bindemedel. Då handlade det om stenkolflygaska som företaget började att blanda in i betong. Den här betongen användes bland annat för att bygga Norra länken i Stockholm.

2012 lanserade Thomas Betong som första leverantör en klimatförbättrad betong med halverad miljöpåverkan. Idag har man kommit ännu en bit längre då företaget satsar stort på att hämta hem en väl beprövad metod: användandet av vulkanaska (pimpsten), eller snarare malen sådan, som ingrediens i framtidens betong.

Den nya satsningen beskrivs som en del i ett större fokus på klimatförbättrad betong.

– Det handlar om ett helt nytt koncept. Vi utmanar standarden och visar att vi ligger i framkant av utvecklingen, säger Ingemar Löfgren, Forsknings- och utvecklingschef på C-lab, som är en del av Thomas Concrete Group.

Samtidigt är just användandet av pimpsten, som är det material som vulkanaskan består av, inte någon ny upptäckt i sig. Sett i en historisk kontext så började människor redan under Romartiden nyttja naturmaterialet.

I Europa och Nordamerika har det i närtid gjorts satsningar på området men ännu inte i Sverige. Thomas Betong kan därför bli först ut i landet när man drar i gång nästa steg med att introducera pimpstenen.

Tillgången på pimpsten är dessutom god vilket underlättar produktionsplanerna. Så länge det finns aktiva vulkaner så finns det pimpsten, resonerar betongtillverkaren.

– Överallt där det har varit vulkanisk aktivitet kan det här materialet finnas, konstaterar Ingemar Löfgren och exemplifierar med Island.

Sedan ett drygt år tillbaka har Thomas Betong därför inlett diskussioner med en leverantör.

Nu återstår det att bevisa att standarden för betong kan ändras.

Ingemar Löfgren förklarar att det finns tydliga tecken på att den processen ska kunna gå vägen och ett utkast till en svensk standard för naturliga puzzolaner är redan utarbetat. Flertalet studier och tester i labbmiljö har avgjort att materialet har cementliknande egenskaper och fungerar fint för att använda i betong då det liknar stenkolsflygaska i beteende.

– Innan vi kan använda det i vår egen produktion återstår dock att tillsammans med relevanta aktörer däribland Svenska Institutet för Standarder få standarden för denna typ av alternativa bindemedel godkänd och implementerad i betongstandarden så att vulkansten går att använda betong i Sverige.

Löfgren beskriver vidare att enligt cementstandarden så är det redan accepterat att använda sådana här så kallade naturliga puzzolaner.

– Därmed så borde inte steget vara så långt att kunna tillåta det vid betongtillverkning, säger Ingemar Löfgren.

Vi ligger i framkant av utvecklingen

Tillgången på pimpsten är god vilket underlättar produktionsplanerna. – Så länge det finns aktiva vulkaner så finns det pimpsten, säger Ingemar Löfgren, Forsknings och utvecklingschef på C-lab, en del av Thomas Concrete Group.