Forskning i 15–20 års tid har lett till att Sika Group knäckt koden för återvinning av gammal betong. Grus och bergskross kan återanvändas och koldioxidavtrycket blir mindre. Lösningen heter ”reCO2ver”.
Koncernen har sedan tidigare patent på den process som leder till att kalkpulver och grus kan utvinnas ur betong. Nu har en återvinningsprocess för gammal betong utvecklats, som innebär att den bryts ned i grus, sand och kalksten, dessutom binds cirka 50 kilo koldioxid per ton krossat betongavfall.
Historiskt sett har betong vars livslängd passerats, använts till bland annat fyllnadsmaterial. I annat fall har betongen lagts upp på deponi. Med Sikas metod kan den gamla betongen återvinnas utan att något restmaterial hamnar på deponi.
Återvunnet lika bra som nytt
Innovationen med varumärket ”reCO2ver” har vid testning visat att ny betong som innehåller återvunnet innehåll har lika god hållbarhet som en helt ny produkt. Med ytterligare processoptimering kan betongens specifika funktioner stärkas ytterligare.
– Vi skriver inte ett nytt kapitel i vår verksamhet utan vi börjar på första bladet i en ny bok, säger Stefan Ulander, marknadsansvarig betong, Sika Sverige.
Den största frågan för kunderna är hur betongen som material kan återvinnas och öka den återvunna kvalitén på sten, grus och naturgrus, som dessutom binder koldioxid.
Vid koncernens huvudkontor i Zürich finns den enda testanläggningen i sitt slag för återvinning av betong, berättar Daniel Jonsson som är chef för affärsområde betong. Där produceras i dag fem ton betong i timmen men förhoppningen är att man inom något år ska kunna nå nivån 20 ton i timmen. Detta vid en ny fabrik som ännu inte har placerats rent geografiskt.
Stor möjlighet
-Vi skulle gärna vilja få den fabriken till Sverige eftersom det finns ett stort intresse bland våra betongföretag. Varför inte en mobil anläggning? frågar sig Stefan Ulander.
– Tänk när Essingeleden i Stockholm behöver byggas om: När bron demonteras körs betongkrosset genom den mobila ”reCO2ver” anläggningen. Materialet som kommer ut går direkt till en mobil betongfabrik vid sidan om som kan leverera återvunnen betong direkt till bygget av den nya bron. Utföraren slipper för det första långa transporter till platsen och till på köpet blir det med mindre miljöpåverkan dubbel upp. Dels genom betong som kan återanvändas och dels genom besparing på långa transporter. Vilket framtidsscenario, utbrister Stefan Ulander.
Av det samlade byggnadsrivningsavfallet inom EU kan faktiskt upp emot 30 procent återvinnas, noterar EU-kommissionen. Enbart de fem största EU-länderna genererar 300 miljoner ton betongkross per år. Återvinningen blir extra betydelsefull i expansiva storstadsområden där det mesta betongavfallet ackumuleras.
Mindre miljöpåverkan
För Sikas del innebär innovationen en ny möjlighet att sälja konceptet och egna tillsatsmedel i sammanhanget, men koncernen är ingen maskin- eller fabriksbyggare.
-Med den här metoden kan vi återanvända grus- och bergskross som är ändliga resurser i sammanhanget, summerar Daniel Jonsson.
Vi börjar på första bladet i en ny bok
