Det var strax före jul 2022 som Mark- och miljödomstolen i Växjö avslog NCC:s ansökan om förlängd och utökad bergtäkt i Södra Sandby utanför Lund. Motparter i ärendet var Lunds kommun och Naturskyddsföreningen. Domstolen menade att ett nytt tillstånd för verksamheten skulle medföra en negativ påverkan på arter och miljö i det närliggande Natura 2000-området. De lyfte särskilt fram grundvattensituationen, alltså hur mycket grundvatten som behöver pumpas bort och kvaliteten på det återförda vattnet, som en besvärande faktor.
– Vi har arbetat med denna tillståndsansökan i många år och gjort väldigt noggranna konsekvensbedömningar. Därför kom domstolens besked som en chock. Det är visserligen ett komplext ärende med många motstridiga intressen, men vi kände oss säkra på ett bifall. Inte minst då täkten är utpekad som ett riksintresse för landets materialförsörjning och Länsstyrelsen tillstyrkte vår ansökan. Enligt våra utredningar skulle ett nytt tillstånd inte medföra någon skada på miljön, säger Katarina van Berlekom, ansvarig för tillståndsansökningar på NCC.
NCC har överklagat domen och håller nu på att formulera sin utveckling av talan, det vill säga varför de tycker att beslutet ska ändras. Sedan ska mark- och miljööverdomstolen bedöma om det finns skäl för prövningstillstånd, vilket brukar ta ungefär 3–6 månader så beskedet dröjer förmodligen till efter sommaren.
En av Sveriges största bergtäkter
Bergtäkten i Södra Sandby är en av landets största med tillstånd att bryta max 1,2 miljoner ton bergmaterial per år till och med 2028. Det motsvarar cirka 20–25 procent av marknaden i sydvästra Skåne. NCC har investerat i en modern krossanläggning som minskar interna transporter, buller och damm från verksamheten. Den avslagna ansökan gäller förlängt tillstånd i 30 år och ökat uttag till max 1,5 miljoner ton per år.
Vilka konsekvenser skulle det få om ni inte får gehör för er överklagan?
– Det skulle bli ett hårt slag för materialförsörjningen i sydvästra Skåne, ett område där läget redan är ansträngt på grund av hög efterfrågan. Våra krossprodukter används som ballast inom alla typer av samhällsbyggande samt vid tillverkning av asfalt och betong, säger Katarina van Berlekom.
Konsekvenser för betongbranschen
En generell siffra vid bergkrossverksamhet likt den NCC bedriver i Södra Sandby är att cirka 15 procent av materialet går till betongtillverkning. På senare år har dessutom betongföretagens efterfrågan på finare fraktioner bergkross ökat i takt med att tillgången på naturgrus minskat.
En aktör som skulle drabbas av ett nekat tillstånd är företaget Betongindustri som köper merparten av ballasten till sina betongfabriker i Malmö och Staffanstorp av NCC i Södra Sandby.
– Vi har en tro och en förhoppning om att det löser sig, men vad gör vi om det blir ett negativt beslut i nästa instans? Då måste vi ha en plan för att ersätta den förlorade volymen och övriga täkter i närområdet har redan nått sin maxkapacitet. Alternativet är att importera material, vilket medför pris- och valutarisker samt ett ökat klimatavtryck till följd av längre transporter. Ett annat problem vid import är logistiken. Våra svenska hamnar är som regel inte anpassade för stora djupgående fartyg, säger Anders Knutsson, regionchef sydväst hos Betongindustri.
Även NCC delar uppfattningen att import skulle medföra ett ökat klimatavtryck.
– Vi har gjort en noggrann lokaliseringsutredning med hjälp av Sveriges geologiska undersökning (SGU) och det finns ingen annan täkt i närområdet som kan ersätta Södra Sandby. Den närmaste platsen med liknande geologiska förutsättningar och där vi möjligtvis skulle kunna öka uttagen ligger i Åmål/Karlstadområdet. Alternativet är import från Norge. Enligt våra beräkningar skulle det medföra ungefär fem gånger större klimatpåverkan samtidigt som priset blir cirka fyra gånger högre, säger Katarina Van Berlekom.
Allt svårare att få tillstånd
Med Cementkrisen färskt i minnet påpekar både Katarina Van Berlekom och Anders Knutsson att detta inte är någon isolerad händelse. Båda befarar att liknande situationer kommer att uppstå på fler platser i landet framöver i samband med tillståndsprövningar.
– Idag är det svårt att få täkttillstånd i Sverige, vilket skapar en osäkerhet kring materialförsörjningen. Givetvis ska vi skydda naturvärden men försvinner möjligheten att bryta sten och grus kan vi inte bygga nya vägar, bostäder et cetera. Det behövs tydligare nationella riktlinjer och styrning gällande tillståndsprövningar annars riskerar situationen att eskalera, säger Anders Knutsson.
Försvinner möjligheten att bryta sten och grus kan vi inte bygga nya vägar och bostäder