Hållbart byggande handlar dels om material och krav på underhåll, dels om att fastigheten på sikt kan nyttjas av flera nya kundgrupper eller generationer.
MICHAEL GULDSTRAND VD SOLHEMMET
I en historisk tillbakablick berättar han att så gott som samtliga nordiska städer uppfördes i trä, med undantag för borgar och fästningar. Stadsbränder, mögel och naturlig kompostering bröt ner materialet över tid. Trä som byggmaterial kan givetvis bibehållas, men det kräver ökat underhåll. Ännu mer underhåll krävs om jämförelseanalysen omfattar bibehållen livstid bortom 50 år.
Nästan alla jämförelseanalyser utgår från att en byggnad har en ekonomisk livslängd om 40-50 år. Då förutsätts att byggnadens ekonomiska nytta är noll efter periodens slut, eller i vart fall har ett restvärde.
Kortsiktigt tänk
– Hållbart byggande handlar dels om material och krav på underhåll, dels om att fastigheten på sikt kan nyttjas av flera nya kundgrupper eller generationer. Kort sagt hur byggnaden kan återanvändas för nya behov, säger Michael Guldstrand.
Den generella bostadsbristen för unga har lett till ”överfokusering” på små och billiga hyresrätter för denna målgrupp och på sikt kommer ungdomarna allt eftersom att söka sig till andra boendeformer.
Eftersom nativiteten minskar i såväl världen som Sverige, antalet barn per svensk kvinna är det lägsta någonsin, finns risk att ungdomslägenheterna kommer att stå tomma på 15–20 års sikt.
– Man har helt enkelt inte planerat i förväg på ett kostnadseffektivt sätt för att någon annan kundgrupp skulle kunna bo där, fortsätter Michael Guldstrand.
Regeringen är också oroad över att så få barn föds, eftersom det får konsekvenser för när arbetskraft och skatteintäkter minskar samtidigt som kostnaden för den äldre befolkningen består.
Möter flera behov
Ett exempel i rakt motsatt riktning är konceptet för Solhemmets seniorboende. Fastigheten uppförs som bostadsrätter i fyra våningsplan. I entréplanet finns hemtjänstlokaler varifrån personalen snabbt kan bistå de boende. De tre första planen uppförs med betongstomme medan det fjärde uppförs i trä vilket ger en flexiblare placering av de bärande väggarna. Trä som material väger ungefär hälften så mycket som betong vilket medför en friare utformning och gestaltning av lägenheterna och huset.
De demografiska utmaningarna i samhället leder till att det blir väldigt många äldre i Sverige de närmaste 20 åren. För statistiken talar sitt tydliga språk. Antalet invånare i Sverige 80 år och äldre förväntas öka från cirka 611 000 personer 2023 till cirka 938 000 personer 2043. En ökning med 327 000 personer. En procentuell ökning från 5,7- till 8,1 procent av befolkningen. Därefter kommer den demografiska utvecklingen att plana ut.
Då kan exempelvis barnfamiljer söka sig till Solhemmet, där det redan före byggstart planerats för nya generationers behov eftersom lägenheterna är uppförda endast med bärande ytterväggar och prefabbetong. De lätta innerväggarna kan kostnadseffektiv rivas utifrån behov.
– Det som tidigare var hemsjukvård- och hemtjänstavdelning kanske blir förskola och den överglasade innergården förvandlas till en stor lekplats, fortsätter Michael Guldstrand.
Många argument
Han glider in igen på spåret av materialval.
– Ingen kan väl bestrida trä som ett utmärkt byggnadsmaterial i ytskikt och konstruktionsarbeten, men att uteslutande bygga i synnerhet stora flervåningshus i trä är inte ekonomiskt eller miljömässigt hållbart.
Och så kommer argumenten trä vs betong:
- En livscykel visar att trästommen kan ha upp till 40 procent lägre utsläpp i byggfasen jämfört med betong. Men betong står oftast i över 100 år och fortsätter sedan ta upp koldioxid genom karbonatisering, där koldioxid lagras permanent under hela livstiden.
- Det sägs gång på gång att trä ger lägre klimatavtryck än betong, men då tas inte hänsyn till hela livscykeln. För Solhemmet var det aldrig något alternativ att uppföra dessa seniorboenden i trä.
- Underhåll av träfastigheter behövs vart 10- till 20:e år jämfört med underhåll av betongfasader med en periodicitet på 30- till 50 år.
- Betong är brandsäker.
- Betong ett oorganiskt material och mer okänsligt för vatten.
- Flerfamiljshus i trä behöver dessutom sprinklersystem av stål.
- Stora vattenskador vid släckningsarbeten på flerfamiljshus i trä, kan leda till att hela byggnaden behöver rivas.
- Försäkringsbolagen sätter högre premie på flerfamiljshus i trä på grund av de mycket svåra konsekvenserna som kan uppstå vid brand.
- Konstruktion med prefabbetong leder ofta till snabbare produktionstid som blir mest ekonomiskt och därmed hållbart.
Tänk på rätt sätt
– Politiken ska inte styra materialvalet till trä. I stället ska man utgå från vetenskapliga livscykelanalyser och branschens professionella bedömningar. Annars riskerar vi en suboptimering där man enbart ser till materialval utan att ta in konsekvenserna av helhetsbilden, understryker han.
I det sammanhanget visar en ny studie från Lunds universitet att urskogar lagrar mycket mer kol än brukade skogar. I urskogar rör det sig om 78- till 89 procent mer lagringskapacitet av kol jämfört med brukade skogar där röjning, gallring eller avverkning gjorts för virkesproduktion.
Det är en del av resultatet från studien som tog närmare tio år att genomföra. Bland annat grävdes närmare 220 gropar ned till en meters djup för att mäta kollagringen i marken. Detta sammantaget motsvarar cirka 211 år av Sveriges nuvarande fossila koldioxidutsläpp, eller 1,5 gånger alla fossila utsläpp sedan 1834. Kort sagt ledde kolsänkan till att urskogen tog upp mer koldioxid än den släppte ifrån sig.
– Låt oss leka med tanken att Sverige skulle använda trä till största delen av den samlade byggproduktion, Då skulle urskogen också behöva användas. I min värld låter det betydligt mer förnuftigt att låta den förbli urskog och bibehålla sin lagringskapacitet av kol.
Tidigare artiklar i dessa ämnen publicerade i Forum Betong:
Högre brandrisk i modulhus av trä än i betong
Fullvärdigt brandskydd kostar mer för byggherren
Osäkra byggmetoder och ökade risker -kritik mot nya byggregler
Trähus i tre våningar totalförstördes
