Karin Cedronius

Efter Ekrem Sevims arbetsplats på ett tvätteri totalförstörts i en brand stod han arbetslös. Med ett tips från en närstående tog han chansen att byta bana. I dag arbetar han som betongbilschaufför på Lujabetong och kör tunga lass genom Stockholms trafik. Han trivs med friheten, utmaningarna och möten med nya människor varje dag.

Pontus Rosengren är betongarbetare i grunden och studerar nu till betongingenjör med examen i höst. Efter en lyckad praktik på Mapei har han fått fast jobb i deras laboratorium i Stockholm med start i september. Han ser betongbranschen som en framtidsbransch för alla.

I Brevik tar Heidelberg Materials Sement Norge i bruk verdens første storskala CCS-anlegg i sementindustrien denne sommeren. Anlegget skal fange 400 000 tonn CO₂ per år, tilsvarende utslippene fra 200 000 fossil­drevne biler. Dette markerer starten på lanseringen av evoZero – verdens første sementprodukt for betong uten klimaavtrykk.

För Ipek Yilmaz väcktes drömmen om att jobba i ett laboratorium redan som barn när hon följde med sin pappa till hans kemilabb i Istanbul. Idag är hon kemiingenjör på Sika i Spånga. Ett dynamiskt och varierat jobb där ingen dag är den andra lik.

I Brevik tar Heidelberg Materials Sement Norge i sommar världens första storskaliga CCS-anläggning i drift inom cementindustrin. Anläggningen ska fånga in 400 000 ton koldioxid per år, motsvarande utsläppen från 200 000 fossildrivna bilar. Detta markerar starten för lanseringen av evoZero – världens första cementprodukt för betong utan klimatavtryck.

I över 20 år har betongfabriken varit Samuel Hammas arbetsplats. I dag är han fabrikschef på Strängbetong i Örebro. Det är ett omväxlande jobb med stort fokus på säkerhet och arbetsmiljö. Genom samarbete med skolor bidrar fabriken också till att säkra framtidens kompetens i branschen.

Ett branschgemensamt projekt lett av Swerock och Lunds tekniska högskola har utvecklat en fjärrstyrd robotarm för betongpumpning. Syftet är att förbättra arbetsmiljön och minska risken för olyckor, då dagens manuella hantering av tunga, trycksatta slangar är både fysiskt krävande och farlig. Tekniken har visat lovande resultat vid enklare gjutningar och på sikt hoppas man även kunna integrera AI för ännu smartare och säkrare betonggjutning.

Betongbranschen står inför stora pensionsavgångar. Samtidigt är det få unga som känner till vad ett betongyrke faktiskt innebär. Jörgen Malmström på Prefabmästarna i Öjebyn vill ändra på det genom att utbilda gymnasieelever och lärare om betong. Genom föreläsningar och studiebesök har han spridit kunskap till skolor runtom i Norrbotten.

Efter fem års samarbete, tre projektfaser och över 50 engagerade företag i ryggen avslutas nu forskningssatsningen  Betcrete  – en unik kraftsamling för att utveckla klimatförbättrad betong. I slutet av april presenteras den omfattande slutrapporten.  

Mattias Wintvik gick från ett liv som lastbilschaufför till att bli fabrikschef på Heidelberg Materials Precast Abetong i Falkenberg – trots att han inte hade någon erfarenhet av betong när han började. Genom drivkraft, nyfikenhet och viljan att utvecklas har han klättrat inom företaget och värdesätter idag både gemenskapen på arbetsplatsen och möjligheten att göra karriär utan formell utbildning.

Forskare utvecklar metoder för att odla grönsaker på månen genom hydroponisk odling i växthus byggda av det betongliknande materialet LER, tillverkat av månens ytlager, regolit. Projektet är en del av förberedelserna för långvariga rymdexpeditioner.

Janna Karlsson är produktutvecklare på Thomas Betong och brinner för att göra betongindustrin mer hållbar. Hon drivs av nyfikenhet och viljan att förändra, trots utmaningar som unga kvinnor kan möta i en konservativ bransch. Genom sitt engagemang hoppas hon inspirera fler att välja betong och bidra till en hållbar framtid.

Forskare utvecklar 3D-printad månbetong av regoliten på månens yta, som med kemiska processer och mikrovågsteknik kan härdas till ett starkt byggmaterial och användas för att skapa bostäder och landningsbanor direkt på plats. Trots utmaningar som vakuum och extrema temperaturer kan de första byggnaderna bli verklighet inom tio år.

Små sprickor i betong kan självläkas genom kemiska processer där nya kristaller bildas och förseglar skadorna. Forskning visar att betongens naturliga självläkning kan förbättras genom att ändra betongens sammansättning, till exempel genom att tillsätta fibrer och olika bindemedel, och genom att stimulera läkningen efter att sprickor har uppstått.

NKT:s kabeltorn i Karlskrona blev med sina 200 meter Nordens näst högsta byggnad. Tornet byggdes av Skanska med glidgjutning, en metod som krävde tre månaders dygnet runt produktion och noggrann planering för att säkerställa jämn betongleverans.