Anna Rennéus Guthrie

Om kombinationen betong och trä görs på rätt sätt kan det innebära stora klimatvinster för samhället. Daniel Eriksson, Divisionschef på Heidelberg Materials Precast Contiga i Norrtälje, ser hur ”ett väldigt spännande område” växer fram i och med det ökade fokuset på minskad klimatpåverkan i byggbranschen.

Betongchef spår mer återbruk i framtiden. ”Ju tidigare vi kommer in i projekten desto mer kan vi påverka”. Hanna Josefsson tar snart över som Affärschef för Strängbetong i Mellansverige. Hållbarhetsresan har bara börjat och det är fler och mer samarbeten som kommer vara avgörande för hur snabb omställningen går, resonerar hon.

Snöplogen som banar väg för den gröna omställningen. Men som samtidigt kan göra mycket mer, inte minst för att säkra att intresset för betong lever kvar i kommande generationer. Så beskriver Sara Löfgren, chef för Skanskas betongtillverkning, företagets roll i hålbarhetsomställningen som pågår.

Ett EU-finansierat forskningsprojekt om återbruk visar tecken på att det finns mer av byggnader som kan återanvändas än man tidigare trott. – Det är en viktig bekräftelse på att återbruk är värt att satsa mer på, säger Erik Stenberg, lektor i arkitektur på Arkitekturskolan vid KTH.

Klimatomställningen som tagit fart får betongbranschen att sänka sitt klimatavtryck. Inte sällan handlar det om nya lösningar för att hitta sätt att tillvara ta restprodukter. Havreskal är en av dessa som nu testas i betong.

Sjukvårdsindustrin står för en betydande andel av koldioxid utsläppen, inte minst i Sverige är klimatavtrycket från sektorn högt. Klimatförbättrad betong kan vara en av nycklarna till framtidens klimatsmarta sjukhus.

Nu slår Swerock upp portarna till ett nytt provnings- och utvecklingslabb i Danderyd, Stockholm. Med en ny provningsbas kan betongjätten växla upp det egna utvecklingsarbetet – och samtidigt erbjuda sina kunder nya tjänster.

Under de senaste årtiondena har tillståndsprocesser tagit allt mer tid och kraft för många företagare. - Det har varit en skenande utveckling på omfattningen på tillståndsprövningen, säger Jonas Johansson som driver företaget Nybrogrus.

Omvärldsläget gör att behovet av skyddsrum kan öka framöver. Mindre skyddsrum i bostäder kommer troligen vara vanligare än tidigare storskaliga skyddsanläggningar.

Betong är i ropet. Rätt hanterat så är hållbarhetsutmaningen en stor möjlighet för industrin. Det spår arkitekten Henrik Rundquist som skissat med materialet under dryga tre decennier, men ännu känner sig långt ifrån färdig.

Betongindustrin är mitt uppe i en omställningsprocess där många aktörer tar snabba kliv framåt och bland annat är med och utvecklar nya varianter av klimatförbättrad betong. Jonas Axeling, marknadschef på Heidelberg Materials Betong Sverige, tror att tävlingslust kan sporra klimatfokuset framåt: - Tillsammans kan vi höja ribban.

Lujabetong AB står redo att fortsätta att bygga ut Stockholm men för att kunna göra det behövs politisk vilja och satsningar på branschen. Det säger vd Sebastian Törner.

2002 byggdes det sista statligt finansierade skyddsrummet i Sverige. Sedan kriget i Ukraina bröt ut har intresset för att bygga skyddsrum ökat. - Alla funderar kring var man ska ta vägen om det blir krig här, säger Jacob Holm, vd på Skyddsrumsspecialisten.

3D-tekniken möjliggör nya sätt att gjuta i betong, bland annat kan rundande former som till exempel pelare av olika slag enkelt göras. - Vi håller på att förändra byggbranschen, säger 3D-entreprenören Tobias v. Haslingen.

Klimatförbättrad betong gör ett allt tydligare avtryck inom betongbranschen. Om fler offentliga aktörer efterfrågar mer klimatförbättrad betong kan betongindustrin öka sin produktion av materialet. Men hur ser Trafikverket på sin roll i omställningen? – Om vi ställer för tuffa krav då hittar vi inga entreprenörer alls men å andra sidan om vi är för mesiga så driver vi heller inte på marknaden, säger Sven Hunhammar, måldirektör på Trafikverket.